Ute i arbetslivet

Mobbning på jobbet

2017-11-07 21:00 #0 av: [postmortum91]

Det finns kollegor som går över gränsen.
I arbetslaget är vi flera som är irriterade och arga på en kollega som är ny av flera anledningar. Dock känns det som att vissa kollegor sköter detta på mindre snygga sätt. Idag satt de och skällde på henne konstant i 20 min på ett möte. Ingen så nått, vi andra sätt tysta och ville sjunka genom golvet, men värst var det såklart för hon den nya. Jag vill säga ifrån men jag är så jävla det av mig. Han som är den "värsta" är jag på God för med, medvetet då jag sett hur kall och taskig han kan va mot dem han ogillar. Därför vågar jag inte stå upp för kollegan. Dessutom har jag sagt att jag också stör mig på henne, vilket jag gör.

Efter mötet idag gick jag fram till henne och frågade hur det gick, jag sa att de var för hårda och att det var onödigt av dem. Jag sa att hon inte skulle ta det personligt, då dessa 2 är arga på så mycket och varit i flera år och nu är hon droppen som rinner över och får ta allt, vilket hon inte förtjänar.

Samtidigt vet jag att det bästa är att stå upp för henne i en sån situation, men vi var 4 st som satt tysta, rädda för att gripa in och ändra fokuset på sig själv.

Nu ska "värstingen " sluta efter jul, jag med. Hur ska man göra? Det jag vågar göra är att vara en av dem som visar att hon inte är ensam, att jag kan prata med henne och stötta henne. Samtidigt känns det falskt då jag pratar skit om henne när hon gör mig arg och jag stör mig på henne. Samtidigt vill jag inte att hon ska behöva må dåligt.

Sen känns det ju inte tryggt alls med så mycket skitsnack för de kan ju lika gärna prata skit om mig bakom ryggen fast jag inget vet. Man vet inte vem man kan lita på och i slutänden tror jag alla står ensamma

-Postnatal

Anmäl
2017-11-07 21:01 #1 av: [postmortum91]

Jag är så jävla feg av mig*

-Postnatal

Anmäl
2017-11-07 21:08 #2 av: Aleya

Ja det är fegt av dig att först snacka skit och sedan tycka synd om. Det kan bita dig i röven sen. Så för din skull: ha inte foten i två olika läger. Välj ett och håll dig där och vela inte runt som någon som vänder kappan efter vinden.

Sen kan det vara så att dynamiken efter att ni två slutar blir helt annan, så det kanske inte alls ens blir ett problem som du vill göra det till.
Har sett hur arbetsplatser blir bättre då dom som beter sig som as försvinner.

Men det är ingen som sitter med en kristallkula och kan säga hur detta ska sluta.
Det enda man kan rå över är sin egna insats i saken.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-11-07 21:13 #3 av: [postmortum91]

#2 Det är lättare sagt än gjort tyvärr. Jag hade ju inte varit feg och jag kunde välja.
Nej, jag tror också det blir bättre efter jul men hur ska jag kunna hjälpa henne fram till jul? Förutom att spela tuff, och stå helt på hennes sida. För som sagt, jag stör mig på människan själv. Det finns ju en anledning till att de andra också är arga på henne men man måste ju kunna hålla God ton mot varandra. Sen är det väl motsägelsefullt av mig då jag pratar skit. Däremot försöker jag vara respektfull på andra sätt mot henne.

-Postnatal

Anmäl
2017-11-07 21:15 #4 av: [postmortum91]

Mitt skitsnack är mycket att få ventilera, utan det hade jag kokar över och låtit det påverka vår yrkesrelation

-Postnatal

Anmäl
2017-11-07 21:23 #5 av: Aleya

Ditt beteende i 4 ger dig ändå inte rätten att mobba någon. Då får du väl skaffa någon annan slags ventil än att hoppa på någon som är ny, en kurator på vc exempelvis.
Du verkar rent allmänt motsägelsefull i många av dina inlägg, så är inte förvånad över att du kommer med detta nu.

Du borde jobba med dig själv och se att du är en del av problemet och inte lösningen på det.
Var vuxen och ta ansvar och ta inte ut din personliga skit och osäkerhet på någon som inte är problemet egentligen.(den skit som du brukar skriva om här och där som jag sagt innan att du ska söka hjälp för)

Du får göra hur du vill. Men stå då också för det du väljer och spela inte falsk.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-11-07 21:29 #6 av: tiger tok

Aleya, efter de inlägg TS skrivit om sitt jobb tror jag inte att det är rätt väg att gå att hoppa på hen och säga att hen beter sig barnsligt, ansvarslöst, fegt och eventuellt vara ett as på arbetsplatsen.

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-11-07 21:31 #7 av: [postmortum91]

#5 du borde ta en titt på dig själv också för jag har aldrig läst någonstans att du någonsin rannsakat dig själv. Du dömer folk vitt och brett och verkar tro att du är helt felfri. Jag vågar titta på mig själv och inse brister, jag jobbar med mig varje dag. Däremot tänker jag inte ta till mig taskiga och utdömande kommentarer från någon som aldrig verkat sett sig själv i spegeln.
Åter igen, ödmjukhet.

Hade du träffat mig irl hade du uppfattat mig som vem som helst, enda skillnaden är att jag reflekterar extremt mycket och rannsakar både mig och andra.

Försök se det bra i folk, det mår man bättre av

-Postnatal

Anmäl
2017-11-07 21:36 #8 av: Hera

Det är ju inte konstigt att eleverna beter sig illa när ni vuxna gör det. Jag hade inte velat att mina barn hade lärare som ni.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2017-11-07 21:46 #9 av: [postmortum91]

#8 inser du inte själv att att du beter dig precis lika illa när du kläcker ur dig sånt?
Det handlar ju om att försöka vara respektfull mot sina medmänniskor, vi alla misslyckas ibland. Jag gör det när jag är feg. Men du och Aleya gör det genom era genomtänkta kommentarer som sänker mig som person, personpåhopp. Att JAG är dålig, är en dålig pedagog, kollega, människa. Istället för att säga att jag gjort fel, vilket jag redan vet och sagt. Vad får ni ut av att trampa på samma ställe?

Handlar inlägget om att jag inte förstår att jag bidrar till dålig stämning tillsammans med hela mitt arbetslag? Behöver jag få höra att JAG är en dålig pedagog, hjälper det min kollega? NEJ, det är bara taskigt och inte konstruktivt någonstans. Se på er själva och hur ni uttrycker er, det är sånt himla utpekande och nedvärdering så fort man skriver något. Det är väl min styrka, att våga erkänna att jag gör fel. Hade jag varit bättre om jag höll käft som många andra och låtsades vara felfri eller tror ni helt ärligt att jag är en värre människa än genomsnittet?
Tror ni jag är sjuk i huvudet för att jag är öppen om mina brister istället för att vara tyst?

Snälla!!! Tänk på hur NI uttrycker er. Kan man uttrycka sig finkänsligare?

-Postnatal

Anmäl
2017-11-07 21:46 #10 av: Fien

Det är aldrig okej att mobba någon! Sitter man tyst så är man lika skyldig som de andra. Våga stå upp och säg ifrån att det inte är ok att skälla på någon i 20
min! I synnerhet inte någon som är ny på arbetsplatsen. Förstår ärligt inte hur han som är taskig mot alla får hållas utan att någon säger något. Och vad är det för person att ha på "sin sida"? (Hur man ens kan prata om "sidor" i vuxen ålder på en arbetsplats.)

Sen tycker jag att du kan prata direkt med din nya kollega om vad det är du stör dig på. Kan du ha missuppfatta något? Hon kanske inte är medveteten om hur hon upplevs av andra? Jag vet ju inte varför hon anses "störande" så svårt att ge mer konkreta råd. Däremot är det lågt att snacka skit om varandra på jobbet, det blir ju en väldigt dålig stämning och fokus hamnar ju på helt fel saker.

Anmäl
2017-11-07 21:47 #11 av: [postmortum91]

Genomtaskiga * istället för genomtänkta, autokorrekt

-Postnatal

Anmäl
2017-11-07 21:54 #12 av: Aleya

#6 jo tack. Jag har läst gällande jobbet. Nu syftade inte jag på att ts var ett as utan den andra som verkar gå på som en ångvält och som också ska sluta. Men fortfarande är det fegt det ts gör.

#7 jag anser fortfarande att det är fegt av dig att hålla på som du gör. Och som sagt har jag inte kallat dig as. Det var den andra stjärnan som skulle sluta som jag syftade på.

Och om du få gör så mycket självrannsakan så förstår jag inte hur du kan tillåta dig själv att sjunka så lågt.

Ja du, jag har lärt mig att stå för det jag säger och tycker irl och jag kör självrannsakan genom att fundera om jag kan leva med besluten jag gör. Kan jag det och kan ta konsekvenserna för mitt handlande så då kör jag på. Och än har det funkat om än det inte har varit till allas glädje alla gånger.

Men det är smällar man får ta.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-11-07 21:58 #13 av: Hera

#9 Jag pratar inte skit om folk. Jag kör inte med fegt dubbelspel. Väntar du dig ömkan? Det är synd om din arbets"kamrat" , inte dig. Ditt beteende är förkastligt.

Åter igen. Väntar ni er verkligen att barnen ska kunna bete sig respektfullt när ni som är vuxna inte gör det?

Du vill att vi ska vara konstruktiva? Seriöst?

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2017-11-07 22:01 #14 av: Aleya

#9 ska vi sitta och klappa dig på axeln och säga att det är bra det du gjort?

För det är nog få som tycker att det du skrivit om i detta inlägget är bra och trevligt gjort. Som du påstår att du försöker värna om i din omgivning.

Som sagt så kan man gå igenom livet på olika vis. Men jag hade hellre tagit en konflikt och stått upp för en person än att sitta och jamsade med som ett annat ha och sedan klaga på det och mena på att jag har samvetskval.
Du har ju egentligen redan valt sida som jag ser det.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-11-07 22:40 #16 av: alicetrött

Vad är det hos den nya kollegan du stör dig på? Istället för att prata skit bakom ryggen på henne och sedan trösta henne efter att hon blivit utskälld så var en god medmänniska. Prata med henne vänligt om vad som du tycker är störande.

Anmäl
2017-11-08 07:32 #17 av: tiger tok

Herregud, man väljer inte sida på sin arbetsplats.
Alla vuxna på TS skola borde förstå och respektera att TS inte tycker det är okej att skälla på någon ny i 20 min, framför andra.
Att stå upp för någon betyder inte att man måste tycka att den personen är bra.
Säg att det händer något på din arbetsplats och någon okänd kollega kanske skadat sig, mår dåligt, ska man bara strunta i det "för jag känner inte hen, jag kanske inte tycker om hen??".

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-11-08 09:26 #18 av: Hera

#17 Jag vet inte riktigt vem du skriver till? Ingen har sagt att man inte ska ställa upp.
Det vi reagerat på är att ts samtidigt snackar skit om personen bakom ryggen och inte säger till då hon ser mobbingen hända för ts inte vill hamna i trubbel med dom andra. Så gör man inte.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2017-11-08 10:23 #19 av: Aleya

#17 ja jag brukar välja att antingen inte lägga mig i eventuell konflikt som inte angår mig och dessutom inte hålla på att snacka skit om folk bakom ryggen på dom.

Ogillar man någon så behöver man inte sitta och snacka skit om dom heller. Då kan man hålla sina åsikter för sig själv.
Mycket svårare än så är det inte.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-11-08 14:40 #20 av: tiger tok

Jag menar både dig Hera och Aleya.
Att även fast TS kanske inte gillar personen som fick skäll, så ska det vara ok att TS skulle ha sagt ifrån till den som gav skäll utan att hon automatiskt skulle stå på den mobbades "sida".

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-11-08 14:58 #21 av: Hera

#20 Jag har inte sagt något om sidor så blanda inte in mig i det.

Vet inte varför du frågar ens eftersom Ts inte så ifrån. Hon var tyst.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2017-11-08 15:03 #22 av: Aleya

#20 som jag skrev innan: antingen kan man vara del av problemet som ts var eller inte vara del av problemet.

Arbetsplatser är som skolan: man behöver inte gilla alla men man kan välja att kunna bete sig hövligt och strunta i att snacka skit och sprida rykten.

Men visst. Vill man påstå att man vill allas väl och ve men ändå snacka skit så är det ett aktivt val man gör. För skitsnack är inget som man behöver för att överleva.

Jag vet inte hur gammal du är, men när du kanske har några år på nacken så förstår du nog vad både jag och Hera menar med våra tankegångar gällande detta.

Visst kommer det alltid finnas folk som vill sprida negativa saker, men när det går så långt som det gjorde i detta fallet och kanske t o m att vissa personer är så illvilliga i sitt skitsnack och utskällande att dom går till chefen och börjar sprida skit, vet du då är det inte kul att jobba på en sådan arbetsplats. Och få lär ju inte ts fjamsande hjälpa om hon själv är en del av problemet.

Så få kanske du får en bättre inblick i vilken slags mobbning som kan förekomma på arbetsplatser. Och att man sen bara för att skydda sitt egna skinn ska försöka dämpa sitt dåliga samvete är inte okej.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-11-08 16:21 #23 av: oh-la

när jag läste den här tråden igår fick jag så ont i magen. tänkte att jag skulle låta det vara, men det har gnagt i mig hela dagen, så nu skriver jag i den...

jag mår uppriktigt illa över hur den här nya kollegan behandlas. inte bara av den av er som är rätt fram, utan lika mycket av de som står tysta bredvid och vänder kappan efter vinden för att stilla sitt egna dåliga samvete. jag mår uppriktigt illa, för att det var jag för 4 år sedan som var den här personen som utsattes för arbetsplatsmobbning. 
jag började arbeta på ett företag med många inkörda kollegor som suttit där i princip i evigheter. jag var ny och hade massor av tankar och idéer. till en början gick det bra, men jag började snart få lite bekymmer. arbetsplatsens upplägg var svårt, och chefen hade ett nästan sjukligt kontrollbehov.
med mig hade jag en kund från tidigare arbetsgivaren, något jag fick mycket beröm för. jag blev till och med omnämnd vid ett lunchmöte med regionchefen just på grund av denna kunden. tydligen hade säljare innan varit sugna på denne, men inte kommit in. 

hur som, efter några månader visade det sig att kunden hade ekonomiska problem. det började med att fakturor förföll, dom blev svåra att nå och svåra att arbeta med. i takt med att fakturor förföll försökte företaget sätta min arbetsgivare i knipa och få det till att det var vi som ställt till det. jag märkte genast att missnöjet över detta började trilla över på mig. ju mer kunden ställde till problem, ju mer skit fick jag. jag kunde få helt orimliga uppgifter, som sortera ut och lista kundens uppdrag och redogöra  exakta datum och tider för allt. jag vill göra rätt för mig, så jag satt efter arbetstid och försökte reda ut vad som skrivits och gjort mellan olika kollegor, det var nämligen inte bara jag inblandad i uppdragen. jag märkte att kollegor började bete sig märkligt, att min chef undvek mig. jag blev tillsagd att lämna datorn öppen när jag gick hem, för man ville gå igenom mina mail. dagen efter blev jag inskickad till regionchefen som la fram enskilda mail och bad mig förklara dem. det var aldrig något fel, men han fortsatte så ändå och för varje gång blev jag mindre...
en eftermiddag blev jag plötsligt inkallad till regionchefen. där satt även min chef. på bordet låg ett papper, en skriftlig varning. man hade hittat ett fel som jag gjort, ett allvarligt tjänstefel. grävandet hade gett resultat. jag minns hur regionchefen lutade sig fram över bordet och nästan flinade när han frågade om jag var med i facket, för en sådan här sak kunde han sparka mig för. han bad mig skriva på varningen, och skickade ut mig helt svettig med orden att om det händer igen får jag gå. jag satte mig genast och forskade, för jag kände att något var fel, och visst. incidenten jag blivit varnad för hände under min semester när jag inte var på plats. jag gick in igen och la varningen på bordet och sa att jag inte gjort något fel. varningen revs. dagen efter ville min närmaste chef prata med mig. hon nästan grät inne på rummet och sa att hon inte alls höll med regionchefen, att han var sådan och det var bara så det var. han hade gjort såhär innan och jag skulle inte ta det personligt. hon var på min sida, det intygade hon. dagen innan hade hon suttit tyst, och låtit regionchefen hållas. hon hade avslutat det mötet med att säga att det delvis var hennes fel, för hon hade gett mig för lösa tyglar när jag uppenbarligen inte kunde sköta mitt jobb och att hon skulle ta mer ansvar för mig. 

jag kände mig helt tom... min kollega som gjort felet fick aldrig någon varning...

vid det laget undvek kollegor mig. jag vet att det snackades skit. jag började få ångest när folk kom bakom mitt skrivbord, för jag visste inte vem det var. en kollega gjorde till vana att minsta fel jag gjorde, om det så var att lägga ett papper på fel ställe på hennes bord, så skulle jag få en utskällning så hela kontoret hörde. jag grät i dörren hemma på väg till jobbet, och la på en mask väl där.

det tog en vecka, så blev jag inkallad till regionchefen igen. det var något nytt dom lyckats gräva fram som dom inte gillade. jag minns inte mycket av det samtalet, inte mycket mer än att jag satte mig i bilen och ringde facket, för då kände jag att nu är jag nog körd. 

morgonen därpå kom jag inte upp ur sängen. jag försökte, men jag kom inte upp. jag grät och grät, min man fick sjukanmäla mig, för bara tanken på att prata med arbetet gjorde att jag fick tunnelseende. jag blev diagnostiserad med utmattningssyndrom och panikångest. jag panikgrät bara jag åkte på vägen mot min arbetsplats, och såg jag namn som stämde överens med personer på mitt jobb svartnade det för ögonen på mig. jag blev hemma i 6 månader. under den tiden sa jag upp mig. om bara vetskapen om att min chef skulle ringa fick mig att gråta i panik skulle jag aldrig kunna sätta min fot på den arbetsplatsen igen. 

idag har jag lämnat branschen. jag arbetar 100% och älskar mitt jobb, precis som jag gjorde innan. jag lyckades söka jobb under min sjukskrivning, och fick det, så något gott kom ändå ur den upplevelsen. däremot har arbetsplatsmobbningen lämnat djupa sår som nog aldrig helt kommer läka. jag lider av prestationsångest och det tog tid innan jag hade självförtroende igen. 

jag kom ur det helt hudlös, transparent, genomskinlig. mina kollegor, både de som viskade bakom min rygg och de som skrek på mig monterade långsamt ner mig partikel för partikel tills jag var en tumme hög. de som pratade och skojade med mig, men som jag vet snackade skit på rökpauserna gjorde mig nästan paranoid. de som skrek skrämde mig och de som var tysta lät allt bara ske. 

jag mår så illa när jag läser om personer som bidrar till detta och försvarar det, som om det inte är deras uppgift eller deras sak att stå upp för sin arbetsplats. att det är en rättighet för mig att snacka skit om dig, för annars kan jag inte sköta mitt jobb. istället för att hjälpa och stötta och försöka göra det bättre är det personens eget fel att man måste snacka skit om den, och det är den mobbades eget ansvar att inte bli snackad om. det är så vidrigt, så skruvat, så omänskligt!

jag skriver det här, som jag inte skulle skriva men ändå skriver, med tårar rinnandes ner för kinden. att man kan sitta och försvara sin egen, eller andras mobbning och försöka rättfärdiga den, eller försvara den som mobbar är för mig helt ofattbart. jag kommer alltid få leva med såren, så troligtvis även denna person som tråden handlar om. jg vet inte om du läser längre ts, men du bidrar lika mycket till arbetsplatsmobbningen med din dubbelmoral. att snacka skit är aldrig försvarbart, och det är inte din kollegas fel att du måste snacka skit! 

Anmäl
2017-11-08 16:53 #24 av: Aleya

#23 modigt skrivet måste jag säga.
Jag var har själv sett hur mobbingen har förstört för oss som var sommarvikarier på ett boende. Även jag blev utsatt men jag klarade inte av en dag att bli så nedtryckt som jag blev av en speciell person just den dagen. Och se hur andra led som jag försökte stötta. (Vi fick av två höra att vi var värdelösa, odugliga och bara gjorde fel, precis som det började för personen i ts historia, problemet var att dessa två var två stora skitsnackare som var så missnöjd med sitt jobb och liv att dom skulle förstöra för andra)
Men måttet för mig var rågat då en började stå och ösa all skit till en person som inte ens jobbade där. Utan var på besök.

Jag ringde chefen dagen efter och sa att jag tänker inte ta mer skit av dessa två och jag ser hur dåligt andra mår av detta och jag bryter kontraktet om jag så måste för jag tänker inte jobba i en arbetsmiljö som är på detta viset.

Men det som var jäkligt var det som kom fram då vi hade möte gällande detta i arbetsgruppen. Och det var att detta hade pågått länge. Men ingen hade sagt nått innan detta kom upp.

Så detta hade ju kunnat förhindras innan det hade gått så långt att unga människor mådde så skit och bara grät vissa dagar.

Och då får man kalla mig skvallerbytta som gick till chefen det struntar jag heligt i. Jag hoppas att dessa två inte jobbar inom vården mer för medarbetare och personalens skull, mer en önskan från min sida.

Men jag ser som sagt inget som rättfärdigar ts beteende.
Mår man så skit själv så man måste ta ut det på andra genom rent skitsnack eller mobbning så borde man söka hjälp. Eller som det så fint heter: jobba med sig själv.

Och till dom som tycker att jag är hård mot ts: en vuxen ska kunna förstå när den får kritik och att alla inte tycker lika. Och när man tar upp ett sådant ämne som mobbning och man tyst deltar, ja då är kritik befogat.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-11-08 20:48 #25 av: Portie

Förstår verkligen inte hur man kan sitta tyst när en person får ta en massa skit. Jag behandlar inte mina kollegor så och jag hoppas att jag aldrig blir behandlad så.
Otroligt fegt att inte säga något.

Anmäl
2017-11-11 11:34 #26 av: Aleya

#20 såg att du skrev att ts skulle vilja säga ifrån. Men det ville ju inte ts. För ts ville ju inte göra sig ovän med den som stod och gapade och skrek mot den nya.
Så läs första inlägget igen.

Det står: Jag vill säga ifrån men jag är så jävla det av mig. Han som är den "värsta" är jag på God för med, medvetet då jag sett hur kall och taskig han kan va mot dem han ogillar. Därför vågar jag inte stå upp för kollegan.

Så som sagt: ts vill bara dämpa sitt dåliga samvete, inte hamna i konflikt.

Så jag förstår inte varför du blir förbannad på just mig och Hera för att vi säger som vi tycker: att ts inte beter sig okej och inte bidrar till en bra stämning på jobbet.
Det är även flera andra som anser samma sak, men dom säger du inget till.

Skulle du själv tycka att det var schysst att någon på ditt jobb eller skola gjorde som ts gjort? Det tror jag inte om du hade råkat hamna i en sådan sits.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-11-11 14:54 #27 av: tiger tok

Jag är inte förbannad, jag frågar och undrar om era åsikter?
Jag menar att TS vill ju säga ifrån men vill fortfarande vara på god fot med "den värsta", att om TS skulle ha sagt ifrån (vilket hon borde gjort) så står hon inte automatiskt på någon påhittad sida.

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-11-11 15:19 #28 av: Hera

#27 Jag förstår inte hur du kan tycka det är det viktiga här.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2017-11-11 16:22 #29 av: Aleya

#27 vi har ju suttit och förklarat för dig. Och det är jag som anser att hon har valt sin sida, det är inte nått Hera har skrivit.
Hon har valt att vara del av mobbarna då hon dels snackar skit samt att hon sitter helt tyst.

Att ts sen måste ta ut allt dåligt i sitt liv genom skitsnack och irritera sig på en som är ny (tänk dig själv att komma ny till ett jobb och du vet inte alla rutiner och du får utskällning) men du snackar skit direkt och vill rädda sitt egna skinn. Ja det säger mer om ts och dennes liv än om den hon är med och mobbar.

Då har hon valt sida.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Anmäl
2017-11-11 23:12 #30 av: tiger tok

#28 ok.
#29 jag tycker ju att TS borde ha sagt ifrån till "den värsta".
Och iom att TS inte gjorde det så blir ju hon också en med-mobbare.
Men att vara perfekt och alltid ta rätt beslut är omöjligt, man är ju inte mer än människa. Om det är svårt för TS att hålla sin irritation och känslor inne, så måste hon ju prata? Men inte till dem på samma arbetsplats!

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.