Annons:
Etikettpsykisk-hälsa
Läst 1403 ggr
Anonym
Anonym
2/22/17, 10:36 PM

Må dåligt över film?

Nu gör jag en tråd själv då jag, utan resultat, försökt googla på detta i timmar och se om någon har liknande erfarenheter. För att göra en lång historia kort: jag är femton år, har varit drabbad av psykisk ohälsa sedan fler år och har sedan några år tillbaka även ett stort intresse för film. Mitt problem är egentligen att jag lever in mig för mycket i filmer. Egentligen är det väl inget fel med det men det når en sådan gräns rätt snabbt att jag mår otroligt dåligt av det. Det handlar ofta om filmserier och även ibland en speciell karaktär och när då jag sett klart filmerna blir jag illa till mods. Det blir som ett tomt hål. Filmen i fråga blir bokstavligen hela mitt liv. Detta avtar efter någon månad kanske men just nu är jag inne i en sådan period med The Twilight Saga. Det finns små faktorer som gör att allting brister, ex vissa låtar som varit med i filmen, citat eller bilder. Jag gråter otroligt mycket och det enda jag tänker på är Twilight. Det är Twilight i mitt huvud dygnet runt. Vad tusan ska jag göra? Det blir ju ett problem för jag mår så otroligt dåligt av det och gråter hela tiden endast pågrund av en film - men samtidigt så betyder den så himla mycket. Förlåt för en otroligt rörig text, jag är inte speciellt bra på sånt här. Ville mest skriva av mig.

Annons:
IaMiaMaria
2/23/17, 4:08 PM
#1

Jag tror jag förstår hur du menar, till viss del. Jag kan också leva mig in i vissa filmer så otroligt mycket och sen när filmen är slut så bara sitter jag där och känns tom, som du beskriver.

Jag själv tror att det kan handla om att filmen, eller serien förmedlar känslor som man själv har men har väldigt svårt att för att kanske visa eller få ut på nåt sätt. Man har ingen att prata med om dom och man kanske inte vet hur man ska prata om dom. Men så ser man nåt på tv och det är så tydligt sin egen känsla att det ibland känns som att den var gjord för en själv.

Är jag ute och seglar?

Du kanske har ett behov av att gråta pga känslor som du har och just nu så kan du det pga dom filmerna, så låt dig gråta.

//Maria

Everything will be okay in the end, if it´s not okay it´s not the end.

OlgaMaria
2/23/17, 4:58 PM
#2

Det finns filmer och serier jag sett för många många år sen som jag fortfarande kan må dåligt över. Nu tror jag inte att du mår dåligt på samma sätt över Twilight, men jag ville bara peka på hur oerhört mycket vi kan bli påverkade av film - speciellt sånt vi ser när vi är barn och ungdomar. Vissa filmer glömmer vi men vissa går verkligen under huden, på olika sätt och av olika anledningar. Jag tycker vi ska lyssna mer på vår inre röst, och inte på vad som anses vara normalt, för rent allmänt pratar vi sällan om problem kring att titta på film och serier. Men det viktiga är DU och hur DU påverkas av det du ser. Fråga din magkänsla - är Twilight bra för dig? Hur mycket tid i taget är det bra för dig att kolla på film/serier? Ibland fastnar jag i en serie men jag tycker inte om helt och hållet hur jag påverkas av det. Det tar upp för mycket av mitt känsloliv, så när jag är klar med serien så vill jag ha en längre paus från att titta på någon ny serie eller spännande film. Sen är jag väldigt lyhörd mot mig själv och stänger av / väljer bort sådant som jag känner att jag inte skulle må bra av att se. När jag var ung tyckte jag det var svårt. Man jämförde sig med andra. Nu jämför jag mig med mig själv. Skräck går helt bort t ex utan att jag behöver fundera på det. Sen är det inte dumt att fastna i böcker istället.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

pyromanen
2/23/17, 5:18 PM
#3

Efter jag fick utmattningssyndrom blev jag förfärligt känslig. De enda filmer jag kan se utan att bli illamående är väldigt lättsamma humoristiska saker. Och samma mef böcker, de gör så stort intryck på mig att jag blir yr/får hjörtklappning/blir illamående mm. Så jag låter bli. Läser fackböcker bara och kollar inte på film.

blodörn
2/23/17, 6:39 PM
#4

Blir också sån väldigt lätt. Men det har försvunnit lite nu när jag är äldre (är arton), men jag skriver jättemycket vilket nästan blir min terapi. Pröva att skriva en analys om filmen, kanske en fanfiction, skriv/prata med andra om filmen/serien/boken eller så.
Det brukade jag göra (och gör fortfarande) och alla är ju olika, men det hjälper för mig.

Do as you would be done by - And think for yourself

Upp till toppen
Annons: