Annons:
Etikettsjukdomar
Läst 9235 ggr
Cindy
2010-01-17 22:32

Kan man tänka sig frisk?

Denna tråd spinner vidare på sidospåret som uppkom i en annan tråd - finns kronisk sjukdom eller kan man psykiskt påverka kroppen att bli frisk?

Vänliga hälsningar
Cindy

Annons:
Cindy
2010-01-17 22:47
#1

Svar till MissGT:

Visst är kropp och själ en helhet, det håller jag med om, men att hävda att man kan tänka/känna sig frisk är tyvärr lite hånfullt mot kroniskt sjuka, även om du menat det som hopp och inspiration.

Jag håller absolut med om att en positiv inställning till livet är otroligt viktig om man är sjuk, annars finns risken att man identifierar sig med sjukdomen och slutar sträva efter sätt att lindra och bli friskare. Men jag ser också en fara i att tro att ens av en läkare diagnosticerat kroniska sjukdom kan försvinna hux flux, eftersom det skulle kunna medföra att man skippar medicin eller slutar gå på läkarbesök. Skitkul att flera år senare inse att sjukdomen förvärrats för att man ignorerade kroppens signaler!

Nu tar jag åt mig personligen just för att jag själv är inne i ett skov av min värsta kroniska sjukdom, vilket innebar att jag så sent som en månad sedan låg inne på sjukhus för att få smärtlindring. Jag får helt enkelt höra alldeles för ofta att "så farligt är det väl ändå inte, mensvärk har väl alla, ryck upp dig"… Mitt liv är i övrigt helt underbart och jag har tonvis med kämparglöd att ta mig ur skovet, så det du skrev får mig att känna att vad faan, skulle jag ha valt detta helvete genom att inte vara tillräckligt positiv!? Knappast. Tvärtom har jag mer ont detta skov än det förra för 8 år sedan, trots att jag då var svårt deprimerad men nu psykiskt mår oförskämt bra.

Att din sköldkörtel började fungera normalt, kan bero på att dysfunktionen i grunden var av en yttre påverkan (t.ex. biverkan av medicin, näringsbrist o.dyl.) och inte en kronisk sjukdom, eller rentav att du var feldiagnosticerad från början då många symptom för felande sköldkörtel stämmer överens med depression etc. Skulle blivit frisk från vad läkarkåren avser vara ett livslångt men med bara tankens kraft, borde du tilldelas nobelpriset.

(Jag hoppas att du är medveten om att sköldkörtelfunktionen kan variera från månad till månad, och att du går på årliga kontroller för att vara säker på att de friska värdena håller i sig!)

P.S. Jag hoppas min ton inte är för aggro eller negativ, jag tycker att detta är en viktig och intressant diskussion! Glad

Vänliga hälsningar
Cindy

hus-musen
2010-01-17 23:00
#2

Visst kan man till en viss punkt tänka sig friskare, placebo fungerar ju på vissa. Och ja man kommer längre med ett positivt tänkande än ett negativt. Men att tänka sig helt 100% frisk från svårare sjukdomar och liknande går inte. Vore fantastiskt om det gick dock!

Qui dormit, non peccat

 


MissGT
2010-01-18 12:59
#3

Jag fick reda på sköldkörtelproblemen via blodprov där det visade sig att mitt TSH var högt 12 (ska vara 0.1-4) med ett T4 på 14, T4 ska vara (10-22)
Hade även en del symtom såsom trötthet, depression, viktuppgång m.m

Det jag gjorde var att identifiera problemet. När uppkom det och varför? Vad hände innan? Jag kom fram till att jag la all min energi på alla andra än mig själv. Detta har jag gjort sedan jag bara var något år gammal pga många olika omständigheter i livet. Jag bestämde mig för att bli mer ego, våga ta för mig, våga säga nej. När jag tog prov ett halvår senare var mitt TSH nere på 10 (T4 15), ytterligare ett halvår senare, nere på 8 (T4 16) och nu är det nere på 5 (T4 17).

Att sluta med sin medicin tycker jag inte man ska göra, men många känner sig maktlösa och tänekr att detta fixar läkaren åt mig. Istället för att tänka: Vad kan jag göra för mig själv? Vad behöver jag?  Finns det olösta knutar i det förflutna som följer med mig fortfarande? 

Det finns en toppenbok som heter Kroppen talar till dig.
Har t.o.m fått mina mest skeptiska vänner att tänka till pga den Skrattande

Sen har vi ju hela samhället som är uppbyggt på stress. Någon som vet vilka sjukdomar som fanns hos urmänniskan????

MissGT
2010-01-18 13:05
#4

Hittade den här boken när jag sökte runt. http://shop.textalk.se/se/article.php?id=1086&art=183302

Har inte läst den själv, men den verkar intressant. 

Här är en länk till: http://ezinearticles.com/?Cathy-Goodman-Willed-Cancer-Out-of-Her-Body-Using-the-Secret&id=589105

Himla inspirerande Glad

[Fiction]
2010-01-18 14:05
#5

Jag ställer mig väldigt skeptisk till att det går att "tänka sig frisk". Jag har haft livliga debatter i ämnet med min bror som hävdar just detta, men själv tror jag att det mga ggr kan vara en hälsofara om man inbillar sig att man kan tänka sig frisk från diverse sjukdomar. Folk som resonerar på det viset har antingen aldrig varit svårt sjuka, eller så har de "mirakulöst" tillfrisknat från en dödlig/svår sjukdom och inbillar sig att detta endast går att förklara på andlig väg. Religiös fanatism, är vad jag kallar det.

Samtidigt ser jag vissa poänger i att bibehålla en positiv inställning i sådana sammanhang. Genom att fokusera på det positiva, kan du säkert till viss del lura kroppen att "tänka bort" en del av smärtan. Frisättningen av endorfiner gör sitt och fungerar som kroppens eget morfin. Därmed inte sagt att det är tillräckligt.

Hade det inte funnits något som helst samband mellan förväntningar och fysiologisk effekt, hade det knappast heller varit aktuellt att diskutera placeboeffekten av ett läkemedel. Å andra sidan, är detta ngt man tar hänsyn till i randomiserade läkemedelsstudier. Att ersätta vetenskapligt godkända läkemedel med magiska tankar eller likande är i mitt tycke endast idioti.

Bergspuman
2010-01-18 14:16
#6

Jag skrev ett inlägg under Ångestsjukdomar angående en tjej som skrev och sa att hennes kille åt piller mot sin ångestproblematik och att hon inte gjort nån hemlighet av att hon inte gillade det. Att hon starkt trodde på att sunt tänkande, kost o motion kunde hjälpa mot depressioner.

Det var jag ju tvungen att opponera mig mot. Visst kan t ex motion ha jättebra effekt på lätta depressioner eller lätt dysterhet, men absolut inte på medelsvåra eller svåra depressioner.

Inte heller kan tankar läka t ex två benbrott.

Däremot, kan man med tankens hjälp, lindra sin mentala upplevelse av plågorna.

Så sunt tänkande är en fördel i de allra flesta situationer.

Annons:
[Fiction]
2010-01-18 15:56
#7

#6 Den som hävdar att kost och motion skulle bota depression, har inte klart för sig vad en depression är. Alltför många tycks förväxla "deppighet" med klinisk depression. I svåra fall av klinisk depression, när inte ens psykofarmaka är tillräcklig, krävs det ECT-behandling. Kost och motion är ett dåligt skämt i sådana sammanhang.

Bergspuman
2010-01-18 16:10
#8

#7. Ja, eller hur? Skrämmande att se hur sådana där missförstånd fortfarande frodas. Antidepp har fått ett himla oförtjänt dåligt rykte. Jag vet att de inte passar alla, och att det kan vara väldigt svårt att hitta ett preparat som passar och som hjälper, utan att ge för mkt biverkningar.

Men många fattar inte att en depression kan vara en mkt allvarlig sjukdom. Det är inget skämt att den leder, såväl obehandlad OCH behandlad, till många självmord. Många förstår heller inte hur bristen på serotonin slår mot livsgnista, aptit, sömn och sexdrift - alla de fundamentala driftsmekanismerna hos människan.

Att då komma med hurtfriskt propagandasnack om att "tänka sig frisk" och "kost och motion!!!" känns som Kajsa Kavat nånstans i ruinerna efter 3:e världskriget…

[Fiction]
2010-01-18 16:22
#9

#8 Instämmer helt och fullt!

Givetvis skall man inte förringa eller förneka effekten av kost och motion på en människas välbefinnande, men i dylika sammanhang blir det ett hånfullt påstående baserat på en bristande insikt om diagnosen.

mammaru
2010-01-18 18:52
#10

Jag anser att tanken är en viktig del av att bli frisk, men inte som något universalmedel, utan just därför att vi i tankarna ställer in oss på att jobba mot olika mål.

Men att påstå att någon får "skylla sig själv om de inte kan tänka tillräckligt bra så att de blir friska" eller ännu värre, påstå att alla som är sjuka har "tänkt sig sjuka" - det skulle aldrig falla mig in. Sjukdomar beror på många olika faktorer, en del genetiska, en del från vår livsmiljö och en del från hur vi väljer att leva våra liv - och antagligen är det kanske ytterligare någon dimension?

Vitsen med att tänka positivt och liknande är att man får positiv energi och att man blir mer målinriktad - men det räcker inte att "bara tänka" och ibland räcker det inte att göra ALLA insatser man kan komma på, för man har kvar sin sjukdom i alla fall.

Gerbilflicka
2010-01-18 19:25
#11

Positiva tankar ar inte medicin som botar allt hux flux. Alla som sager att det ar allt som kravs har INTE varit sjuka pa riktigt och aldrig haft riktigt ont heller.

Daremot att tanka positiv som i kamparglod ar en helt annan femma. Formagan att inte ge upp ar en stor del av en lakande process, men jag tror inte att den i sig sjalvt helar ens sjukdom/problem.

Den kanske haller sjalen frisk, sa att kroppen eller sinnet orkar komma tillbaka?

pyromanen
2010-01-19 10:50
#12

Tror inte man kan tänka sig frisk, men man kan göra jätteskillnad genom hur mycket man identifierar sig med sin sjukdom (hur myckt fokus som ligger på sjukdomen och hur mycket fokus ligger på allt det som faktiskt funkar).  Har träffat på såna (i alla fall én) där varannan mening handlade om att "det kan ju inte jag göra, för jag har ju xx-sjukdom" och motsatsen är väl som han handicap-simmar-världsmästaren som kör triatlon utan att ha ben! 

Jag är säker på att de som fokuserar mycket på sin sjukdom också blir sjukare än de som lägger tankar och energin mer på sånt som funkar, är kul, positiv energi.

Gerbilflicka
2010-01-20 16:57
#13

#12 Ja, eller de som snackar om en sjukdom som en partner: "Min sjukdom och jag" liksom.

Annons:
broder
2016-08-24 15:21
#14

Jag är tvetydig till det då det beror på vilken / vilka sjukdomar det gäller, placebo effekten skall man inte ignorera, men som i mitt fall (har epilepsi och medicinerat sedan tidig barndom med olika preparat, med de senaste ganska stabil, men glömmer jag en med. dos får jag kramper, oftast med medvetande förlust) skulle jag då börja "tänka mig frisk" istället är det förenat med ren livsfara för mig, det är fler gånger som jag hamnat inne på akuten vaknat upp med syrgas, EKG alla möjliga sladdar, nål för att snabbt ge med. och avbryta anfall (skall inte hålla på och krampa mer än 3-5 min, med medvetande förlust, ju längre ett anfall varar desto svårare att avbryta det. Så jag är väldigt skeptisk till det hela - man kan till och med göra det värre

Iskall
2016-08-25 11:16
#15

Jag tror att man kan tänka sig frisk till en viss del, beroende på vad det är för slags sjukdom. Att gå omkring och tänka att man känna efter att man känner sig lite förkyld blir bara värre, tror jag.

Har mycket tankar och funderingar som jag ventilerar här på denna sida http://nouw.com/snabela

Upp till toppen
Annons: