# Fundering Author: majaliten Hej tjejer Det är något jag funderat över det är så att jag fyllt arton och är oskuld . Och jag är näst denna tjej som är hemma och håller på med min hobby och försöker träffa vänner när jag får tid över . Men jag umgås med i prensip samma umgäng. Och träffat inte mycket nytt och har inga killkompisar jag träffat . Och jag är rädd för att för evigt va den ingen vill hanoch oskuld . Flickan som är duktig och stannar hemma pluggar och håller på med sitt fritids intresse . Ja kommer bli 40 och oskuld :S De finns en jag är intresserad av men han är mycket äldre men han har också visat intresse men han är inte dum han förstår att vi alldrig skulle kunna bli . Även om jag avgudar hans manliga drag och kropps språk och hans röst och skulle villiga lära känna han mer skulle det inte fungera . Och kg är så otroligt sugen på sex ochbfå känna närhet ochbbara hångla lite men jag kn ingenting inte ens fått min första kyss och då skulle jag villa h en erfaren som kan allt och kan vänta. Och så attraheras jag mer av dessa äldre förstås ^^ ) Jag vet inte riktigt vad och varför jag är rädd för det men jag skulle villa att det vore han som tog mig. ## Comment 1 Author: [Borttaget] Om du ändå inte kan få den äldre mannen så tycker jag att du inte ska slösa tid på honom, utan gå ut lite och försök att träffa andra killar :) Att vara oskuld är ju DITT val (seriöst alla kan få sex om de vill, exempelvis på krogen - inte att rekommendera dock med tanke på alla könssjukdomar, osv.). Du har säkert någon kompis som känner en snygg och trevlig kille som skulle vilja dejta dig. :) ## Comment 2 Author: PogoPedagog Det kunde nästan varit jag som skrev det där inlägget för 10 år sedan.  Då var jag väldigt nere av att vara helt oerfaren av allt inom sex o förhållanden. Men ganska snart insåg jag att det var värt att vänta med det tills man hittade någon man faktiskt ville ägna sig åt sådant med. Mina vänner träffade killar bara sakens skull och fastnade i mönster med dåliga förhållanden, hellre singel och okysst än i ett sådant säger jag bara! Jag belv faktiskt av med oskulden till slut, tror jag var 21 om jag inte minns fel, men det hade jag lika gärna kunnat skippa. Inte föräns jag avr 25 träffade jag rätt person och upptäckte hur roligt sex och kärlek kan vara:) Jag känner flera som inte varit i något förhållande alls innan som träffat rätt person långt upp i 20-årsålden, så än är det inte för sent för dig haha. Om du nu är säker på att det inte kan bli något mellan dig och denne mannen är väl mitt tips att lista ut vad du gillar för typ av människor och sedan vart den typen av människor finns, folkhögskola/krogen/hundklubben osv. Jag t.ex gillar nördar haha, så jag letade i medeltidssvängen och hittade min sambo där. När du sedan hittat någon du gillar gäller det bara att helt vansinnigt kasta sig ut och ta första steget. Ibland måste man göra saker man egentligen är livrädd för, bjuda ut på dejt eller grabba tag i och kyssa någon. Och vad det gäller det där med att du är rädd för att verka oerfaren så har jag aldrig träffat en kille som brytt sig det minsta om sådant eller som försökt stressa, de flesta är ju faktiskt vettiga och man lär sig snabbt haha. ## Comment 3 Author: fruktgumman Jag väntade tills jag var 22 så du är inte alls "gammal" Om du inte brukar träffa så mycket nytt folk så kan du söka på nätet. Där hittade jag min karl ## Comment 4 Author: [Borttaget] Jag tycker bara att det låter otroligt fel då en 18-åring yrar på och säger att "jag är rädd för att vara evigt oskuld". Slappna av och ta det lugnt! :) Jag väntade tills jag var 19-20. Så det är väl onödigt att börja stressa med sådant där då du själv ändå är så pass ung. Själv hittade jag också min kille via nätet, så det är ju inte så dumt att försöka leta efter typer där, så länge man är försiktig. ## Comment 5 Author: [Borttaget] Det är bättre att vänta och känna sig nöjd, än att bara hoppa ut och ta första bästa om du frågar mig :/ Dock var inte jag själv så duktig på att vänta, men ibland är man lite för ivrig och får leva med det. Men ånger inom sådana här saker är ganska onödigt tycker jag, det blev som det blev och det är varken bra eller dåligt för en som person. Erfarenheten kanske var roligare eller tråkigare än man förväntat sig, men som person är man fortfarande den samma efteråt. Så ta din tid om du känner för det, försök hitta någon snäll och trevlig karl och var ärlig med honom ^^ Ålder för mig är inte sådär jätteviktig ifall den yngre är mentalt mogen, förstår situationen och är villig (vilket min erfarenhet säger att man är när man iprincip är vuxen, men inte många som väntar tills dess \*pekar på mig själv\*). Min karl är tex 10 år äldre än mig, jag är 22 och han 32, men tycker att det fungerar bra ändå. Platser där du kan hitta en karl är som tidigare skrivt... På platser där du trivs, tex konvent, skolan, butiker, internet. Träffade min via internet, mina kompisar tyckte att jag hade varit singel för länge och började leta runt bland sina bekanta efter en lämplig karl åt mig ^^'' Så jag och den kandidaten jag valde ut började mejla, träffades några ggr och helt plötsligt frågade jag om vi skulle bli ihop och om han ville träffa min familj veckan därpå XD ## Comment 6 Author: Mabrotnosh Om den där karln som du är intresserad av visar intresse varför inte satsa på det om du tycker om honom. Lär känna honom och skit i hur gammal han är. Åldern spelar ingen roll så länge man trivs ihop. ## Comment 7 Author: Bananbullar Håller med #2 det skulle också lika gärna ha varit jag som skrev inlägget, men för tre/två år sedan. Jag var anser att jag var relativt sen med att förlora min oskuld. Jag var inte alls intresserad av sex över huvudtaget och tycker att det var läskigt. Förstod inte alls att jag en dag skulle gilla och njuta av sex.. Mitt liv hade handlat om tennis, jag spelade matcher varenda helg och tränade nästan varje dag i veckan. Jag hade till och med svårt att få ihop kompisar och träningen och träningen prioriterades. Det var det jag ville hålla på mig och som jag älskade.   När jag var 17 träffade jag en kille som var 5 år äldre än mig och som bodde 40 mil bort. Han hade stora sexerfarenheter av både det ena och det andra, men jag visste ingenting. Jag hade tur, han tog det i min takt och efter att vi hade varit tillsammans i ett halvår, första gången jag var hemma hos honom, så hade vi sex och jag "blev av med" oskulden. Det var 3 månader innan jag skulle fylla 18.  Trots att jag anser att jag var sen ("alla" hade ju redan gjort det tusen gånger om..") så är jag nu i efterhand väldigt glad över att jag väntade! Det kändes rätt när jag skulle göra det för första gången och jag kände mig väldigt trygg. Några månader efter så blev jag tillsammans med min nuvarande pojkvän och han hjälpte mig att lotsa mig fram genom den sexuella upplevelsen och idag anser jag att vi har ett väldigt bra sexliv.  Det jag ville säga är att bli inte stressad över att du "fortfarande" är oskuld. Jag lovar att det är mycket bättre att ha sex med den man älskar (eller trors sig älska) än att ha sex med någon bara för att "man vill få det gjort". Jag vet att det är lätt att säga, och att det är svårare att vara i den situationen. Men jag är som sagt väldigt glad att väntade med min debut.  Angående mannen. Om båda anser att det aldrig kommer bli något så försök att träffa andra och kråma inte in dig i honom, eftersom det inte kommer att leda någonvart. Gå ut med dina vänner, hitta på saker ihop. Du kommer antagligen träffa andra människor, nya vänner, på de allra minst förutbestämda platserna. För det är ingenting som man ska planera i förhand utan det ska komma av sig själv.