# Misstänkt för misshandel och mordhot.
Author: LiljedahlE

Måste få skriva av mig Igår hade jag och min pojkvän ett gräl, ett helt normalt i början men sedan urartade det Sig. Efter minst 1 timme av kränkningar slog jag till honom i huvudet, var efter han knäade mig i magen. Efter ett tag var Jag så jävla rädd, och så jävla arg och tog fram kniven; i försvar , som dock var riktad mot honom. Varpå jag "knäar" han mellan benen och sedan blir nersparkad i marken, ligger och kan inte andas med oerhörd smärta i ena sidan av höft och revben. Tillslut kom polisen och vi bara grät, båda två. Vad fan hade vi gjort mot varandra ? Vi älskar varandra . I varje fall , jag har aldrig mått så här dåligt och vet inte vad jag ska ta vägen, själv mord känns som ett lockande alternativ. Eftersom att jag drog fram kniven står jag nu som misstänkt för mordhot och misshandel. Bara jag, inte han. Känner att allt är orättvist . Jag är 16 och ska inte behöva sättas in på ett vårdhem. Jag hör inte hemma där. Jag är rädd . Väldigt rädd. Mitt liv är slut

## Comment 1
Author: Maria

Dett liv är absolut inte slut men detta som hände var ändå ganska allvarligt. Det hade kunnat sluta riktigt illa känns det som.

Jag vet att du känner det orättvist men det var du som började slåss och det var du som tog fram kniven.

Ibland får man stå för sina handlingar även om de är mindre trevliga.

Du kommer med all säkerhet att få hjälp snarare än straff. Man behöver hjälp när man inte kan tygla sina känslor. Din kille behöver säkerligen hjälp han också.

Detta kommer att lösa sig och en dag så sitter du och kan kanske rent av skratta åt eländet.

## Comment 2
Author: pyromanen

Vilken hemsk upplevelser för er båda!

Försök se det positiva i att det inte gick värre än det gjorde, låter som att det hade kunnat sluta ännu värre.  Och försök ta vara på tillfället och verkligen efterfråga och ta emot hjälp så att ni blir bättre på konflikthantering och alldrig ska behöva hamna i liknande läge igen.

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Ni verkar onekligen vara oerhört destruktiva för varandre, man får aldrig slå... eller skada. Gå hellre därifrån. Ja, dåliga handlingar har konsekvenser, istället för att spela offer, sträck på dig, ta ansvar och gör bättre.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

#3 Håller helt med! Förhållanden där man tar till misshandel och kränkningar är inget att satsa på. Ett förhållande ska göra en lycklig, inte motsatsen. Bättre för er båda att kanske vara utan varandra...

## Comment 5
Author: LiljedahlE

#3 , du påstår alltså att jag inte tar ansvar för det jag gjort? Klart som fan jag gör det! Och vadå leka offer? Herregud håll dig utanför om du bara tänkte komma med kränkningar. Jag vände mig hit i hopp om lite stöd, för jag mår minst sagt sjukt dåligt. Har inte sovit något. Gråter 24/7 och vet inte vad jag ska ta mig till, plus att min mamma hamnade på sjukhus inatt.

## Comment 6
Author: [Borttaget]

Det var ingen kränkning. Jag upplever att du mest talar on hur dåligt du mår, vilket jag förstår. Istället för att försöka inse vad du gjort. Jag anser att lösningen ligger i att göra bättre. Sedan hoppas jag verkligen att din mamma blir bättre.

## Comment 7
Author: LiljedahlE

Jag har ju insett vad jag gjort, därför mår jag dåligt..

## Comment 8
Author: [Borttaget]

Bra, då är nästa steg att be om hjälp. Du behöver gå till någon proffesionell och tala, finna andra strategier att hantera konflikter och kanske finna vilka eventuella negativa spiraler som pågår i ditt livet, då jag tror att det är omöjligt att hamna i en sådan här situation om man mår bra.

## Comment 9
Author: LiljedahlE

Asså både han och jag har haft Det jättejobbigt i drygt 4 mån, båda har blivit ordentligt kränkta och ner tryckta av hans mamma, innan dess bråkade vi sällan. Jag har en kontakt på brottsofferjouren, väldigt bra tjej att prata med.. Sen även bup. Känns bara världelöst, för just nu går allt bara fel

## Comment 10
Author: [Borttaget]

Det kommer att vara tufft ett tag, men om man fortsätter att kämpa, så brukar det lösa sig, men det kommer att vara tufft ett tag.

## Comment 11
Author: [Borttaget]

LijedahlE; 1. Du gjorde fel som tog till våld, det har du själv insett

2\. Att ta fram en kniv och hota är ännu allvarligare, både för ditt offer och även en risk för dig som gärningsman, risken finns att din troligen starkare pojkvän skadar dig eller sig själv vid ett försök till avväpnande.

3\. Vårdhem är inte rätt plats för dig? Vart är rätt plats för dig? Och vem bör eventuellt bo på vårdhem? Jag tycker att det låter som om du skulle behöva stöd med att förstå och hantera både dig själv och din omgivning.

4\. Du kan upprätta en mot anmälan om misshandel riktad mot din pojkvän om du skulle vilja, dock låter det på din berättelse som om han skulle kunna hävda nödvärn och oavsett bli friad i domstol, förutsatt att han skulle sekundera din berättelse.

Lycka till och hoppas att det reder upp sig för dig! Däremot bagatellisera inte de problem som du uppenbarligen har och som måste tas på allvar innan det nästa gång slutar värre.

## Comment 12
Author: [Borttaget]

Jag tycker det är riktigt starkt av dig att erkänna att det var du som började. Jag vet själv hur det är när man blir så jävla förbannad när man inte kan tygla sina känslor och man bara måste få utlopp för dem när ord inte räcker till. Jag har själv slagit min mamma, inget jag är stolt över men hon provocerade mig så mycket att det till slut bara inte fanns något annat alternativ i mitt huvud.

Nu när du tagit igenom dig det värsta så är jag säker på att du vet att du ska stå din mark och inte röra någon människa igen, för det får bara konsekvenser. Det gick snett, men det är en erfarenhet och du är bara mänsklig. Självförsvar är mänskligt oavsett hur brutalt det kan verka. Du slog honom, han slog dig och du var säkert inte beredd på det här överhuvudtaget, det bara hände.Men som sagt. Det är bara att till sig av erfarenheterna. Du tar dig igenom det här. Du är inte psykiskt störd på något vis, tänk inte dig själv i det läget. Du är en smart kvinna och du tar dig igenom det här med stoltheten i behåll!
