# Endometrios
Author: Cindy

Ville mest kolla vilka fler här på siten som har endometrios? Finns ju forum på endoföreningens hemsida, men är väl inte alla som hittar dit.

_Lånat från endometriosföreningens hemsida:_

**Symtom kan vara:**  
\* Kraftig smärta under menstruation, smärta som ofta förvärras i slutet av menstruationen  
\* Riklig menstruation  
\* Smärtor vid samlag  
\* Smärtor i korsryggen och ut i benen  
\* Smärtor när man kissar eller har avföring  
\* Förstoppning och/eller diarré  
\* Trötthet, utmattning  
\* Feber  
\* Infektionskänslighet  
\* Oförklarig barnlöshet  
  
Du kan lida av endometrios även utan att ha ovanstående symtom. Du kan också ha någon eller några av symtomen och ha andra symtom som inte står här ovan. Du kan också ha dessa symtom utan att ha endometrios.

Endometrios yttrar sig väldigt olika hos olika människor. Det är ofta orsaken till att det tar så lång tid att ställa diagnos.

Sjukdomen går i skov och har en tendens att återkomma och ge upphov till varierande smärttillstånd, trötthet och infertilitet.

Mer information finner du på: [http://endometriosforeningen.com/](http://endometriosforeningen.com/)

## Comment 1
Author: Cindy

Det finns nu ett endocenter i Uppsala! Blev så glad när jag läste att min förre läkare Matts Olovson startat detta center, och hoppas att fler nu får hjälp.

[http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel\_3403455.svd](http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3403455.svd)

Matts var den enda läkaren på gynakuten som tog mig på allvar när jag 19 år gammal fick mitt första svåra skov, och det är tack vare honom jag fick min diagnos tidigt och därmed kunde bromsa sjukdomsförloppet.

## Comment 2
Author: Sisselie

Första gången jag tittar in på den här sidan. Blir förvånad över att ingen har svarat i den här tråden. Är endometrios verkligen så ovanligt?

Du kan vara glad att du fick diagnosen så tidigt. Jag har lidit av fruktansvärda smärtor sen jag var 14 år, som receptfria värktabletter inte hjälpte mot, inte ens om jag inte spydde upp dem... ![Tungan ute](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

Första gången jag vågade mig iväg till en gynekolog var jag 22 år, och frågade då varför jag jämt fick så ont. Men "det kunde man inte veta" var det svar jag fick... Fick P-piller, som inte hjälpte ett enda dugg, och även Orudis, som höll smärtorna i schack i många år.

Jag har varit hos flera olika gynekologer, men ingen har kunnat svara på varför jag hade så ont, aldrig någon som nämnde endometrios.

När jag var 35 år gick jag till en gynekolog för att få en remiss för att operera bort livmodern, för att bli fri från mensplågan. Då hade det blivit så mycket värre, att Orudisen knappt hjälpte, och jag var riktigt sjuk (feber mm) och sängliggande de 2 första mensdagarna. När jag slutligen fick träffa gynekologen på sjukhuset, för att prata om operationen, så nämnde inte ens hon att det ev. kunde vara endometrios.

Operationen genomfördes för 1,5 år sen, och efteråt så pratade jag med henne, och hon sa nånting om att "bitar av livmoderslemhinnan vuxit fast på ena äggstocken, och det var därför jag haft så ont, ibland tom. när det varken var tid för mens eller ägglossning." Men hon nämnde fortfarande inte endometrios, eller att värken kunde komma tillbaka.

Ett år efter operationen fick jag plötsligt ont igen, och fattade ingenting. Försökte hitta information på nätet, men visste inte vad jag skulle googla på, men hade tur att "råka" hamna på en sida om endometrios. Efter det beställde jag ut journalerna från operationen, och där hade hon tom. skrivit som huvuddiagnos endometrios...

Dåligt att hon inte informerat om det, och att ingen, under alla dessa år jag varit hos så många olika gynekologer, kunnat säga att det ev. kunde vara det. Efteråt har jag haft kontakt med flera personer som fått diagnosen ställd enbart pga smärtorna, och även fått behandlingar som hållit smärtorna borta i några år i taget.

Är det förresten "full aktivitet" på forumet på endometriosföreningen? Eftersom det kostar att bli medlem där, så tvekar jag på om det är värt det...

## Comment 3
Author: Aviendha

Inte jag (tack och lov) men en väninna har det. Hon hade dock turen att på en gång få en utredning och inom några månader få diagnosen för som jag förstått det är det vanligt att många går odiagnosticerade trots upprepade gynbesök i flera år.

## Comment 4
Author: Sisselie

Synd att jag inte bor i Uppsala, för jag skulle vilja komma till nån endometriosexpert, eftersom problemen börjar komma tillbaka... Det verkar inte vara så mycket aktivitet här, men jag tänkte fråga om nån kan rekommendera nån i Stockholm... Annars jag får väl betala in avgiften och bli medlem i endometriosföreningen...

## Comment 5
Author: Cindy

#2/4 Usch vilken puckad läkare! Arg jag blir! Det skrivs en del på endoforumet, men det är inte lika levande som detta forum är. Jag har försökt ta mig iväg till deras riktiga träffar ett par ggr, men alltid något i vägen.

Man behöver inte bo i Uppsala för att ha rätt att komma till det [nationella endometrioscentrumet](http://www.akademiska.se/templates/page____43829.aspx) som de startat där! Alla har rätt till ett första besök, bara att ringa o boka in. Därefter kan man behöva remiss, men det får du veta då. Själv står jag på väntelista för att få komma dit, borde bli i januari (om inte den påskyndande remissen från mitt akutbesök härom natten hjälper).

## Comment 6
Author: RuiXue

Jag har en vän som har den svåraste varianten av Endometrios. Hon var närmare 40 när hon fick diagnosen och hade då redan 3 barn. Efter en massa titthål och återkommande besvär tog de tillslut ut hela paketet på henne så att säga, men trots det fick hon fortfarande endometrioser![Förvånad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Hur det är idag för henne vet jag inte för vi har tappat kontakten i stort sett sen jag flyttade 40 mil bort för 3 årsen.

## Comment 7
Author: [Borttaget]

Jag misstänker starkt att jag lider av endometrios. Jag får så himla konstigt ont så jag satte mig o googlade smärtan jag kände o fick fram en massa andra symptom som faktiskt också stämde in som jag förut antog var normalt. Tyvärr har jag fruktansvärt svårt för att gå till en gynekolog o prata om detta så jag har inte fått nått bekräftat. Det brukar vara ett rent helvete :(

Först så känner jag kramper i magen (mest på höger sida) upp till 7 dagar innan mensen som blir starkare ju närmare det är. Får också ont i svanken o benen blir jättestela, att sitta skräddare el nått är inte att tänka på då det spänner i hela ischias typ. Sedan när mensen väl börjat får jag helt otroligt ont men det känns mer som vanliga kramper. Magen lägger då av. Sedan börjar det hugga i sidan igen, om jag inte får i mig ordentligt att äta under dagen kan jag knappt stå upp till slut el ligga på den sidan! Magen blir svullen som en ballong! Ibland när jag sitter skjuter smärtan upp genom magen. Är också extremt trött tills mensen är över.

## Comment 8
Author: Cindy

#7 Ajaj, du bör helt klart besöka gyn varesig du tycker det är skoj eller ej, för så ska du inte behöva ha det! Kan du inte be någon att följa med dig (alt släpa dit dig)?

## Comment 9
Author: [Borttaget]

#8 Ja jag borde väl det! En undersökning skulle jag nog klara av men att boka tid o förklara allt för en främmande människa är svårt för mig. Jag är väldigt folkskygg! Dessutom telefonfobi :P Jag har inte berättat för nån i min närhet heller, skam kanske el så är jag bara väldigt privat av mig.

## Comment 10
Author: RuiXue

#9 Vad "skönt" det är att höra att det inte bara är jag som har telefonfobi eller använder just det ordet! Jag vet hur svårt det är att ringa till okända. Mamma fick alltid ringa vårdcentralen åt mig när jag fortfarande bodde hemma![Förvånad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Sen jag flyttade hemifrån måste jag vara jättedålig innan jag ringer till vårdcentralen![Foten i munnen](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-foot-in-mouth.gif "Foten i munnen") Tycker det är lika jobbigt varje gång man måste ringa någon man inte känner... Men ibland är man tvungen, så försök övervinn telefonfobin en stund och ring.

## Comment 11
Author: movingon

Mina problem började i tonåren. Hade fruktansvärt ont i samband med mens. Hade ont nästan hela tiden även utan mens. Varje gång jag åkte in så sa dom att det var psykiskt. Inge fel på mig. Vanliga tonårs problem osv.

Sen när jag var 21 flyttade jag till minnpojkvän i grekland.

Då hade jag också jätte ont. Sen fick jag som en knöl på min vänstra sida i magen. Så jag sökte läkare där nere. Jag skickades vidare till en gynekolog som bestämde att jag var tvungen att åka in till Aten till en privat läkare.

När jag kom dit och han undersökte mig så bestämdes det att dom skulle operera. Så jag las in på ett sjukhus i Aten och opererades dagen efter.

Diagnos: Endometrios

Hade massa sammanväxningar i magen och massa cystor.

Är opererad tre gång här i sverige nu. Finns en sammanväxning som inte går att ta bort tydligen. Den sitter mellan tarm och äggstock.

Jag har fått alla möjliga hormonbehandlingar. Nu har jag fått sprial för tredje gången eftersom kroppen själv stött ut dom tidigare sprialenra. Men nu verkar det som den tredje sitter där den ska.

Men har väldigt ont. Men har fått mycket hjälp av smärtkliniken. Så jag är glad över det.

Nu är jag sjukskriven för en stor cysta på äggstocken som vägrar spricka.

Hoppas alla ni med besvär får hjälp.

## Comment 12
Author: [Borttaget]

#10 Säger detsamma, skönt att nån mer har telefonfobi! Jag är en sån som mycket hellre går o beställer tider öga mot öga. Jag trotsar fobin ibland eftersom jag har marsvin. Kan inte låta djuren lida för att jag inte kan ringa till veterinären, det är liksom mitt ansvar att ta hand om dom. Men när det gäller mig själv så ringer jag aldrig vårdcentralen el liknande. Mamma gjorde det för mig också förut men sen jag flyttade så har jag helt enkelt struntat i det.

Kanske kan man när man tar cellprov be om en tid för att berätta om problemen? Fast jag vet inte om jag skulle våga prata om det då heller :/ Satans fobier man har!

## Comment 13
Author: RuiXue

#12 Nämn det du när du går och tar cellprov om det är rätt snart du ska gå dit. Annars kan du kanske gå till vårdcentralen och be och få prata med en sköterska i alla fall.

## Comment 14
Author: [Borttaget]

#12 Jag tror man kan gå när man vill på cellprov. Jag skulle haft mitt första i höstas men fegade ur i sista stund så jag kan nog gå dit när jag känner för det. Hoppas jag kan våga komma dit på undersökning snart, kommer kräva en hel del mod från min sida!

## Comment 15
Author: linda1979

jag väntar på min titt-håls operation för endometrios.. finns det någon här som kan berätta om den operationen? hur länge efter måste man ta det lugnt??

linda

## Comment 16
Author: pyromanen

Steriliserade mig, titthålsoperation. Efteråt kom kirurgen som gjort det o frågade mig om jag haft problem med buksmärtor... öhh nej... jag hade tydligen massor av sammanväxningar i magen. En äggledare var sammanväxt med en tarm och med bukväggen och i andra sidan var tarmar på flera ställen sammanväxte med bukväggen och en tarm låg fel och var växt fast där. så han hade mer eller mindre möbleret om i magen på mig "när han ändå var därinne".

Var hemma från jobbet en dag efter titthålsop. Kändes väldigt lite. Har man et fysiskt krävande jobb kan jag tänka mig man behöver nån dag mer, men det får du ju i så fall info om.

## Comment 17
Author: Cindy

#15 Jag opererades alldeles nyligen, och var på fötter dan efter och åter i arbete efter en vecka, men jag hade också överjävligt ont redan före operationen och låg inne för smärtlindring. Efter min första titthålsop för 9 år sen var jag i skolan efter nån dag bara.

Under operationen är du givetvis sövd, och de fyller buken med gas för att kunna se vad de gör, så man kan känna sig pruttig en vecka efter. De kommer göra 2-3 små hål i magen - ett ovanför bikinilinjen, ett genom naveln, och om de ska göra mer än att bara undersöka även ett på sidan av magen.

Är det något specifikt du undrar så fråga på!

## Comment 18
Author: movingon

\# 15 jag är opererad ett par gånger med titthål. jag har varit på benen dagen efter. Har inte upplevt dom små hålen i magen som jobbiga men jag har alltid haft väldigt ont i axlarna efter operationer, men det att göra med att dom blåser upp magen med någon gas och sedan lutas man ofta lite bakåt så det trycker på mot musklerna i nacken och axlarna.

Däremot är jag galen när jag vaknar upp ur narkosen. Skriker och bråkar och för ett jävla liv. Har bitit och slagits efter dom stackars sköterskorna på uppvaket. Jag kommer inte ihåg att jag har gjort det men tyvärr kom alla andra patienter, sjuksköterskor och läkare ihåg det.

Det har slutat med att jag fått sy om några av hålen och att jag slitit ut kanyler och orsakat mig själv mera smärta än vad som vad var nödvändigt.

Så sista operationen slutade med att jag vart fastbunden i sängen.

Men mamma som varit med på några operationer säger att när jag vart galen och vild så höll det i sig typ tio minuter sen var det som att släcka en lampa, somnade mitt i skriken och sen vaknade jag bara och var kramig och ledsen.

Utan minne av den elak biten så klart.

## Comment 19
Author: Stephanie

#18 Hehe, från galen och bitas till kramig och ledsen lät kul ![Tungan ute](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Kan se det framför mig!

## Comment 20
Author: RuiXue

Jag ska utredas för endometrios bland annat nu den 23e. Min läkare misstänker att mina konstanta magsmärtor sen december kan bero på endometrios eller PCOS eller något annat sånt trevligt. Har alltid haft riklig mens, men nu har den blivit annorlunda bara sådär. Senast jag hade en normal mens (för mig) var i november. I december var det mindre plus att jag fick mellanblödning strax innan jul.

I januari hade jag lätt eller fläckvis blödning i 10 dagar![Förvånad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad") Nu har jag precis haft mens, är inte på de sista dropparna så att säga, och denna mens har också vart mindre riklig än vad som är normalt för min del.

Har vart förstoppad flera dagar i sträck vid ett flertal tillfällen för att sen vara lös ett par gånger.  
För någon vecka sen fick jag Tradolan utskrivet för smärtan men det gjorde ingen jätteskillnad. Nu har jag fått Orudis Retard som egentligen är för reumatism, men den är antiinflammatorisk och på mig funkar det hur bra som helst under de timmar den verkar (av 24 timmar får väl runt 16 timmar utav den) plus att jag har Zopiklon nu också för både värk och rastlöshet har hållt mig vaken flera nätter och jag har inte fått sova gott sen i december någon gång.

Kan nämnas att jag gått på Mini-Pe i över 2 år och de fungerar ypperligt för min del, hade riktigt jobbig mensvärk innan jag började med dom plus att jag kunde få migrän i samband med mensen.

Jag hoppas verkligen specialisten jag ska till hittar vad sjutton det är som gör att jag har ont. Nu är jag trött på att gå hemma och vara sjukskriven![Gråter](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") Min läkare tror i alla fall att det kan vara Endometrios eller något sånt.

## Comment 21
Author: Salmissra

Nu har jag efter tips i min tråd läst igenom den här tråden och jag känner igen mig SÅ väl...

(Min tråd : [Här](http://kvinna.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=6ce7c00b-2776-418a-b506-5672b49d676b&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup) )

På tisdag är det återbesök hos min läkare och svar på provsvaren på det hormoniella men om de inte hittar någonting funderar jag på vad mitt nästa steg är...? Kräva remiss av min läkare till en gyn eller helt enkelt söka mig till en privat gynmottagning?
