# Min dotter och hennes syskon Author: linhof Vill berätta om min dotter och hennes syskon som inte hann leva sitt liv.... 1993 och Jag var 19 år ...min första graviditet och livet lekte ![Skrattande](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Jag var så rädd i början... tänk om man får missfall? Jag fick höra av allto alla att bara du klarar dej de första 16 veckorna så är det lungt sen... då är missfallsrisken borta. 16 veckor passerade och jag kunde andas ut.... jag hade klarat det ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") började gå på föräldragrupp på mvc... för det ska man ju göra som förstamamma... Vilken härlig grupp det var ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Vi pratade om allt. hur en förlossning gick till, hur det var om det blev kejsarsnitt, om barnet var sjukt, om mamman blev sjuk, om oro för plötslig spädbarnsdöd..... om att barnet kunde dö under förlossningen eller strax efter.... Men inte ett ljud om att barnet kunde dö i magen..... Jag gick 38+5 veckor..... var på mvc och skulle kolla som vanligt.... hade gått upp 3 kilo på en vecka, lyssnade efter barnets hjärta. Barnmorskan hade svårt att höra... vi gjorde ett u-ljud..... hon hade svårt att se, kallade in doktorn..... som hade svårt att se.... _Du får åka in till förlossningen för vi kan inte se ordentligt......_ så barnmorskan ringde taxi!!!! Mitt barn buffade runt hela tiden i magen på vägen in i taxin.... o chauffören var så gullig ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") När vi kom fram så kopplade de ett ctg.... jorå, det fanns hjärtljud.... B-M gick för att hämta dr....var borta under 40 minuter.... och under tiden slutade mitt barns hjärta att slå...... Vi var alldeles ensamma där, jag, min man och min mamma...... och det blev alldeles tyst. Jag fick välja själv om jag ville åka hem o vänta på att det skulle komma igång själv eller bli igångsatt.... Jag valde att stanna.... sååååå underbar personal ![Skrattande](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") vilka änglar!!!! jag blev igångsatt dagen efter och hela förmiddagen o eftermiddagen hade jag värkar....och det hände ingenting! de stoppade droppet så jag skulle få vila..... vi startar nytt imorgon. Jag somnade....ett par timmar senare så vaknade jag och var röksugen. Kunde inte sitta för det gjorde ont i häcken. Undersköterskan frågade om vi skulle kolla hur jag låg till "där nere" men jag ville ut först..... gubben hämtade en kopp kaffe och en rullstol me punka på o jag nästan låg på sidan i den ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Vi satt på balkongen, jag, mamma, min man, en barnmorska och en undersköterska.... Och jag började kräkas!!! kunde inte hejda det... o uskan menade att det var barnet som var i bäckeningången... men det tänkte inte jag hålla med om! **det var kaffet!!! punkt slut!!!**![Skrikandes](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-yell.gif "Skrikandes") In på rummet, upp i sängen... tjoho! jag var fullvidgad o bebis på väg. **_ut kom hon..... min dotter.... VÅR dotter_** ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") så vacker, och lik farmor \*hihi\* Hon var stor.... skulle vägt omkring 4,5-5 kilo om hon levt....52 cm lång, 36 i huvudomfång.... **_MIN dotter..... mitt Änglabarn_** 1994\. Jag hade fyllt 20 och blev gravid nästan med en gång igen..... fast det förstod jag inte..... jag hade ju blödning...visserligen konstig men ändå! jag hade ju precis _fått_ ett barn, kan ju inte vara gravid igen då....eller? Jag förlorade det barnet med.... i vecka tolv. ![Gråter](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") sedan kom dom..... mina pojkar ![Skrattande](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") i rasande fart...05,07 och 99 2002 blev jag gravid igen...... min man var lite osäker..._ska vi inte göra abort? det är ju inte planerat och vi har ju precis fått nytt jobb båda två?_ Nej det ville jag inte! Vi valde att satsa ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") i vecka 12 fick jag en liten blödning.... okej tänkte jag, blir det så blir det.... och så gick jag till jobbet. förlorade barnet där....jag såg det..... Fick feber så min man hämtade mej direkt efter jobbet o körde mej till gynakuten..... Vilka värkar jag hade! trodde jag skulle gå itu... doktorn kom...vi gjorde u-ljud... _Nej men titta! här är det en fin liten krabat! den ser ut och må jättebra! men du har livmoder inflamation..._ VA!!!!! Nej! jag såg den! den kom ju ut på jobbet??? Det hade vart 2....Tvillingar.....2 stycken....två. jag klarade inte det barnet heller...inflammationen var för kraftig ![Gråter](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") 2004 kom min andra dotter ![Skrattande](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Jag har fyra barn i livet varje dag.... Men jag har oxå 4 barn på andra sidan.... Mina alldeles egna små Änglar ![Kyss](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss") Tack för att jag fick berätta Kram alla ## Comment 1 Author: Linn Oj. Det är allt jag får fram. Oj. tack för att du delade med dig. ## Comment 2 Author: linhof Linn vet inte om det är korrekt att säga varsågod men gör det ändå.... jag har inte fått ur mej hela biten förr i skrift.... kände ett litet tvång där ![Flört](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Det gör inte ont längre... det har snart gått 16 år....och hon finns ju ändå...de andra 3 oxå...för oss ## Comment 3 Author: Linn Det var ett tag sedan. Men det måste ha varit hemskt jobbigt. ## Comment 4 Author: exitingsvillemo otroligt stort av dig att dela med dig av din berättelse. Även om jag satt med gråten i halsen när jag läste det. Även jag har förlorat ett barn i magen i vecka 32 samt en liten pojke som vi fick "låna" i 6 veckor. Så jag förstår hur du haft det. Jag känner också igen behovet av att skaffa en till, det känns ju som att något saknas. Något som man väntat på så länge och så tas det ifrån än. Idag tänker jag inte dela med mig i detalj av min erfarenhet, men tids nog kommer det ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 5 Author: linhof jooo... men ändå inte. Personalen var underbar.... det hjälpte så mycket ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")kommer aldrig någonsin glömma dom däremot efter första missfallet blev jag sänkt... vad var jag för kvinna? kunde ju inte behålla mina barn i livet.... Jag tror att jag kände mkt så för att vi hade svårt att bli gravida från början... hade precis fått tid till utredning då jag blev gravid med min Jennifer.... och sen när den store pojken blev till så var jag livrädd.... bodde nästan på mvc.... ## Comment 6 Author: Karmatarerskanise Tack för att du dela med dig! Tänker på dina änglabarn, och är glad att de andra är vid liv :) ## Comment 7 Author: exitingsvillemo #5 precis den känslan hade jag också. Vad är jag för mamma som inte kan hålla mina egna barn vid liv. Det kännssom ett misslyckande liksom. Jag kommer ihåg att jag skämdes, när jag träffade folk, kändes som att alla funderade vad jag hade gjort. Värst var det med minstingen, som blev 6 veckor, han hann ju träffa lite folk och så helt plötsligt var han  inte där, så självklart började ju folk att fundera. Nej usch, det var hemskt. Jag minns också att jag var helt övertygad om att socialen skulle komma och hämta min äldsta, pga att dom skulle tro att JAG hade gjort något. ## Comment 8 Author: Telefonkontakt Vet inte vad ja ska skriva riktigt.. Vill gratulera till dina barn som är med dig på den här sidan och hoppas att du får träffa dina andra barn också på den andra sidan när den tiden är kommen. Du måste vara en stark person som har orkat med allt det här..! ## Comment 9 Author: Aviendha Starkt att berätta! Det kan kanske hjälpa fler än du tror att läsa din historia. Tyvärr kan mycket hända under graviditeten, men jag är glad att du fick sådant bra stöd av personalen vid dessa svåra tider, och givetvis för att du har underbara barn! ## Comment 10 Author: linhof #4+7 det var inte meningen att du skulle bli ledsen...inte någon annan heller ![Skäms](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") jag förstår precis vad du menar med hur man skämdes.... #6,8,9 tack för att jag _fick_ berätta..... jag vet inte om jag är så stark.... men jag finner styrka i _att_ berätta.... varje gång så gör det mindre ont... Jag har lärt mej en sak av hela detta....jag är inte längre rädd för döden.... jag tror på så mycket mer än inget.... och jag kommer att få "möta" dem igen kram ## Comment 11 Author: Tatsja Tack för din fina berättelse. Jag fick låna min dotter i 2 timmar. Hon kom och vände bort till änglarna. Det är starkt av dig att skriva om detta. Beklagar din sorg och gläds åt de som finns här nu. Sorgen finns där, men den lindras med åren. I alla fall för mig. Gläds åt de jag har nu. Sänder massa kramar ## Comment 12 Author: Hoppfull Säger osm de andra. vilken fin och sorglig berättelse! Starkt av dig att skriva om det. Kram på dig! ## Comment 13 Author: Gasoline Jag vart och gråta, kan inte änns tänka mig vad du har gått igenom. Tack för att du delar med dig, det va starkt gjort. ## Comment 14 Author: exitingsvillemo #10 du gjorde mig inte ledsen, på det viset, liksom... Men just sånt här berör mig djupt. Jag finner ingen mening med att barn ska behöva dö. En förälder ska ALDRIG behöva begrava sitt barn. Det är just skammen som faktiskt fortfarande får mig att tveka om jag vill försöka igen. För att inte tala om mitt eget psykiska mående, det finns liksom gränser för vad man ska behöva klara av. Vet inte om jag vill gå igenom en graviditet igen, för att kanske inte få ngt för det. ## Comment 15 Author: isa Vad starkt av dig att berätta och delge oss din berättelse. Jättefint skrivet av dig också, trots denna sorgliga berättelse. Kram isa ## Comment 16 Author: linhof #14 ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") jag förstår din ångest och tvekan.... och skammen. Även om det inte är vi som är orsaken så känns det så..... Tycker du ska njuta av det barn du har.... och ha goda tankar o fina minnen av de barn du fick låna..... även om det var kort tid så _var_ det... ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Tack alla.... var som sagt tvungen att få ur mej det..... _någon_ kanske kan ha nytta av att jag berättar....till att må lite bättre eller vad som helst egentligen..... Då är det värt **_allt_** kram Linda ## Comment 17 Author: Jennifersthlm Fint skrivet. Mina tårar rinner, så starkt av dig att fortsätta kämpa och så mycket att bearbeta. Lycka till i framtiden och hoppas alla får det bra! ## Comment 18 Author: ChristineL Oj! Beundrar dig för att du har tagit dig tid och mod att skriva om detta. Och starkt att fortsätta kämpa, verkligen! ## Comment 19 Author: [Borttaget] Tack för du berättade detta! Min sons sysling dog när han var 2 veckor gammal. De tror det var plötslig spädbarsndöd. Jag uplever dig som mycket stark kvinna...mycket du har fått gå igenom. ## Comment 20 Author: Cavia Tack för att du delade med dej! Du är inte ensam om samma upplevelse ska du veta \*kramar om\* ## Comment 21 Author: leijasmatte Känner starkt med dig. Mycket starkt att berätta om det men det brukar ju hjälpa att få skriva av sig. Kram ## Comment 22 Author: Lindbygarden Blir oerhört berörd av vad du berättar. Tack för att du delade med dig och en jätte stor kram till dig. ## Comment 23 Author: LunaLovegood Wow vilken stark kvinna du är !Jag avundas inte tragedierna du har gått igenom men styrkan att våga försöka igen är det nog inte alla som har, tack för att du delar med dig... ## Comment 24 Author: [Borttaget] Starkt av dig att berätta .. beklagar sorgen, men grattulerar lyckan oxå .. \*kramar om\* ## Comment 25 Author: linhof Tack så mycket ![Skäms](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") kram ## Comment 26 Author: floppy Sitter här me tårar som rinner o känner så starkt för det du berättade. Var så fint skrivet o beundrar dig att du orkat igenom allt. Har själv haft turen att aldrig behövt uppleva missfall, och det är jag otroligt tacksam över. ## Comment 27 Author: Angelclaw Mycket starkt att skriva om, tårarna rinner när jag läser! Jag önskar lycka till med barnen du har på denna sidan, och skickar en kram för var och ett av dina änglabarn. Styrka och värme till dig! ## Comment 28 Author: linhof tack ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") tack ALLA för att ni läst och för att ni finns ![Kyss](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss") ## Comment 29 Author: cillisw Tack för att du delade med dig!