# Tonåringar och föräldrar? Author: Sweelin Hejsan! Vi har ett litet problem i våran familj eftersom min bror inte städar efter sig och då blir min mamma jätte upprörd... Men ändå känns det som om vi är "tonåringar" och är lite lata och otrevliga, vi har aldrig direkt haft några speciella regler här hemma heller.      Jag vill inte heller städa efter min bror något mer... För min mamma förlitar sig för mycket på att jag ska göra det och om jag inte gör det så blir det ett liv här hemma. Min bror är 17 och jag är 16 år **Jag vill veta på ett ungefär hur det ser ut i eran familj med tonåringar?** Vem städar, har ni regler? Är det mycket bråk eller kommer ni hyfsat överens? Om ni har regler eller inte, varför, varför inte? Och hur delar ni upp allt? Vilka sysslor brukar vara de mest "bråk-börjande"? Om du är tonåring, vad brukar ni bråka om och varför bråkar ni? Hur mycket hjälper du till? Har ni några djur och vem matar och städar efter dem? Om ni nu har ett schema så vore det bra om ni kunde ge några tips![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")   Jag hoppas att ni förstår lite vad jag menar![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") (Är det okej om jag skriver här? Jag kan säga att jag skriver detta _åt_ min mamma) ## Comment 1 Author: Aviendha När jag var tonnåring och bodde hemma var det mest jag som skötte hela huset. Rummen anågs vara var och ens problem. De skulle hållas efter men det fick man själv fixa. Gemensam städning diregerades av mamma. De djur som var våra skulle vi själva sköta. Gemensamma hunden hjälptes alla åt med. Mycket fungerade "tack vare" min mammas diregering och vi hade aldrig tanken på att protestera. Kanske skulle ett slags schema vara bra? Då har man ju svart på vitt vad som ska göras, av vem och när. Då vet man ju också att om man skjuter på det så drabbas man själv av det. ## Comment 2 Author: Tussebus Har en styvson på 11 snart 12 år samt en fru. Det är mest jag som städar hemma. Dock inte sonens rum, det får han sköta helt själv. Jag tvättar åt honom för det mesta, men ibland får han tvätta själv. Han får 10 kr om han plockar in och ur diskmaskinen. Jag gnatar rätt mycket på sonen om att han ska städa ![Skäms](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms"). Vi har två utekatter. Jag tömmer lådan väldigt sporadiskt då de sällan går på den. Alla hjälps åt att mata dem. Hunden har jag med min mor så henne har jag bara ibland (hunden alltså). Då är det mest jag som sköter hunden. De andra försöker ge henne mat men hon äter bara om jag är hemma. Så då är det lika bra att jag ger henne mat då jag kommer hem. ## Comment 3 Author: linhof Jag har 4 barn i åldrarna 14, 12, 10 och 5. Alla barnen har regler för hur länge de får vara ute, om och när de får sitta vid datan eller x-box.... De skall hjälpa till med disken, maten, varandra ska de oxå hjälpa om det behövs, städa på sina rum.... osv... Jag tolkar det som om du saknar regler? Är det så så tycker jag att du skall prata med din mamma, kom med förslag på regler, tala om hur du skulle vilja ha det ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Det jag har lärt mej är att de regler man som barn får vara med att ta fram är oxå de regler som följs bäst och dessutom uppskattas ![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Lycka till vännen /Linda ## Comment 4 Author: Tatsja Barn behöver regler och normer. Det har jag alltid hållt på mina pojkar. Idag säger de att de tackar mig för att jag gjorde det. Sådant värmer ett modershjärta. De fick själva sköta sina egna rum, men om de struntade i städningen, så gick jag dit med en svart sopsäck och slängde i allt som låg på golvet, sen ner till soprummet. De hämtade alltid säcken och plockade upp den själva. Jag behövde bara göra detta 2  -3 gånger, så de förstod att mamma menade allvar. Sen behövde jag bar ta fram säcken, så städade de. Mina pojkar hjäpte även till med resten av lägenheten och även vården av våra hundar. Även om ni är stora barn, så be mamma om regler och normer och att hon håller det. ## Comment 5 Author: [Borttaget] När jag bodde hemma så städade jag mitt eget rum, jag kan inte påstå att det var regler vi gjort upp utan det kom bara naturligt, det var ju mitt rum så då blev det jag som städade det. Sedan erbjöd jag mig gärna att hjälpa mamma med att diska, stryka kläder och annat, och bad hon mig att hjälpa med något så gjorde jag så klart det. ## Comment 6 Author: Sweelin Tack för bra svar :) Regler skulle jag gärna vilja ha och jag har alltid velat haft det sedan jag var liten... Men det är de att min mamma bara tycker att man ska plocka udnan efter sig, men min bror har inte riktigt fatta det... Hon är aldrig seriös med "hot" utan ger sig ganska snabbt och säger "jag orkar inte" Jag försöker ju själv att hjälpa till så mycket som möjligt men ändå så är hon aldrig nöjd. Jag skulle gärna vilja att hon kunde säga "Snälla Elin, kan inte du tömma kattlådan" istället för det vanliga "JAG ÄR SÅ LESS PÅ ATT TÖMMA DENNA KATTLÅDA, NI HJÄLPER ALDRIG TILL..." osv. Att skrika på oss hjälper inget, och har aldrig hjälp genom åren, men hon vägrar att köra en annan taktik. Probelmet är nog också att hon vägrar lyssna ## Comment 7 Author: Aviendha Ja, jag håller med dig. Genom att be och prata så känns det mycket bättre och blir roligare, speciellt om man får ett litet tack för det hela. Oftast (som jag förstår det) så blir det där med ex skrikandet en ond spiral när det väl börjat. Vet inte rikigt hur ni ska lösa det... Familjeråd? ;) ## Comment 8 Author: Sweelin #7 Isåfall måste jag försöka att samla dem och kunna hålla ett _lågt_ samtal![Flört](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 9 Author: Salladshataren #8 Lika lågt som glocalnet? ;P ## Comment 10 Author: Sweelin #9 _Läääägre![Flört](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")_ ## Comment 11 Author: linhof hehehe.... ## Comment 12 Author: destroyed hahah, jag är av den typen att jag avskyr regler m.m. Jag skötte mitt rum och mina djur det var allt sen så var det olika grejer inom hushållsarbetet som jag tyckte var kul och då bad jag att få göra det(som att stryka och tvätta, det är såå kul![Guld i mun](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-money-mouth.gif "Guld i mun"))... Det var inget mer med det och i och med att jag aldrig hade några regler när jag växte upp utan jag skötte mej själv... De enda regler jag hade var att jag fick inte lov att sova över hon killar innan jag var 16, jag fick inte lov att dricka utanför hemmet, och vardagar och söndagar skulle jag vara hemma kl. 20.00 och fredagar och lördagar fick jag komma hem när bussen var hemma. Det lärde mej mycket eget ansvar och då lär jag mej bäst. Då fick jag ansvaret också att säga till när jag skulle ut och om jag skulle ha mat, skulle jag inte ha mat fick jag bekosta dej själv! Det var det som funkade bra för mej, min syster var ungefär som din bror men hon älskade däremot att göra rent hos hästarna i stallet och boxar m.m. sen eftersom det var bara hon och min bror som bodde på övervåningen då fick dom sköta städningen hur dom ville och när dom hade tid men det skulle städas... Så då slapp mamma att bråka med syster utan det skötte hennes lillebror. Och städades det inte så fick dom inte pengar när dom behövde(vi hade inget system med månadspeng och veckopeng utan vi fick redovisa vad vi hade gjort hemma och vad pengarna skulle gå till). Jag kan säga nu i efterhand att det kanske verkar som att jag hade det lätt med pengar m.m. men Jag fick max 200 kr i månaden jag skulle förvalta på ett bra sätt sen så var det sunt förnuft och planering för min mor drack och var väldigt dålig och min far orkade inte köra mej precis som jag ville utan jag var tvungen att planera! så jag hade det inte lätt men jag hade mycket ansvar över mej själv vilket ledde till att jag växte upp väldigt snabbt! ## Comment 13 Author: Sweelin #12 Vara hemma speciella tider eller nått har aldrig vi :) Ett pengasystem har vi inte heller, jag vet inte alls vart jag får pengar ifrån, knappast mamma min i alla fall. Jag får inte barnbidrag och jag får köpa allt för egna pengar... Jag gillar att hålla rent och jag hatar bråk i familjen så det är nog därför jag städar efter bror min ## Comment 14 Author: Tatsja **Sweelin:** Det låter som om din mor skulle behöva lite hjälp. Verkar som om hon har problem. Kan du kanske prata med din mor om dessa problem och hur du känner det? Eller finns det någon annan i din närhet som det är lättare att prata med? Kanske kan den personen ta ett snack med din mor? Lycka till ## Comment 15 Author: Sweelin #14 Mamma min är över 50 år och har haft tre barn tidigare en oss, jag har tre systar på 30, 32 och 35 år som var ganska omöjliga i tonåren. (Annan pappa, samma mamma) Min och min brors pappa dog när vi var 10 fast dom var skild innan och han hade några problem själv och vi var sällan hos honom... Samma med mina systrars pappa fast honom har vi bra kontakt med idag :) Så jag antar att hon är riktigt trött efter alla år som ensamstående mamma ## Comment 16 Author: [Borttaget] Usch, jag har ungefär samma problem med min mamma. Inte bara med städningen. Hon lyssnar aldrig på mig utan tar allt jag säger som negativt och börjar grina, helt i onödan. Vi kan ärligt talat inte ha ett normalt samtal, men det är inte av de anledningar som mamma hävdar: Att jag inte lyssnar. Det är snarare tvärt om. "Vi kan aldrig prata!" skriker hon och blir ledsen, och jag fattar ingenting, fattar aldrig vad jag gör för fel. Näe, fy, jag är så j\*vla less på att hålla på med det här, jag som tonåring har mer problem med min mamma, än vad hon som mamma har med sin tonåriga dotter. Hoppas det löser sig för er, klart hon är trött om hon är ensamstående mamma, men man kan ju tycka att de kan lyssna i alla fall. Eller hur? ## Comment 17 Author: pyromanen Vi städer söndag förmiddag, alla i familjen (maken, jag samt barnen på 15, 13 och 7). Vi börjar med att gemensamt komma fram till vad som behöver göras, alla är med och tycker till.... uppe-toaletten.. hallen si o så...sen bestämmer vi hur det ska göras/vem som gör vad. Ibland kan det vara at nån ska iväg på nåt, då kommer vi överns om vad vi "sparar"till den att göra.  Under veckan kan det jo ibland bli hemskt.... och om det då är 7-åringen och hans kompis som gjort om varagsrummet till korsning mellan en koja och en bilbana... så måste de plocka ihop efter sig.  Eller om det ligger 58 par skor o stövlar och 17 skolväskor direkt innanför dörren... då händer det at nån (=jag) gnäller..  Men annars är denhär gemensamma städningen en bra idé för oss tycker jag, för det blir inte att någon är "städchefen" vars rollär att jaga dom andre, utan istället gemensamt ansvarstagande och alla är med oavsett ålder o kön. ## Comment 18 Author: Sweelin #16 Fattar precis vad du menar. Om man bara kunde göra något så enkelt som att sätta sig ner vid ett bord och snacka utan att någon blir förbannad/ledsen och går iväg. #17 Det verkar ju väldigt bra uppdelning![Glad](http://kvinna.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")