Ute i arbetslivet

Jobbet är en pina

2016-08-23 19:55 #0 av: Anonym

Valde att vara anonym så ingen jag känner kan tänka att det är jag.

Jag har haft turen och fått det jobbet jag drömt om sedan länge. Jag var så glad och allt verkade så underbart.
Nu några år senare har verkligheten kommit och gett mig en käftsmäll.

Det är inte så rosa och molnigt och sött längre.

Jag gillar mina sysslor så dom är det inte fel på.
Utan det är som ett enda mörker av en tråkig stämning. Folk har hat emot varandra och det finns ett "gäng" som anser sig vara bättre än oss andra.

Det finns en som håller kolla på alla om än man inte märker det.
Och denna anser sig vara nästan chef (dock bara om chefen är borta är denna chef) och ska kunna säga och klaga på allt och alla. Men när denne klagar är det inte den själv som säger det, utan det kommer med en budbärare(valfri annan kollega) som klagar på en.
När en kollega kom och anklagade mig för nått jag inte ens hade gjort och den sa att det var XX som sagt det. Jag sa då att då kan denne komma och klaga själv. För jag har inte gjort ett enda fel denna gången. Har efter det inte hört ett pip från denna människan.

Men rent allmänt är det dålig kultur på jobbet. Det är sällan man kan ha sin lunch som man vill. Ni kan glömma fikaraster.
Vi måste svara konstant i telefon fast vi är mitt uppe i arbetet.
Vi ska även spriga ärenden åt dom som anser sig "högre rang", och kan man inte det så blir det bara sura miner.
När man tänker gå i tid för att man har varit sina 8 h så är det sura miner.

Och sen vill chefen knappt ta tag i saker. Som exempelvis semestrar. Ne då kör chefen med: här har ni en kniv. Slåss nu om semestern tills den andre ligger död. (Lite extremt men ni fattar)

Det är liksom att alla ska lösa allt själva.

Sen är det en människa som alltid då jag äter i fikarummet så börjar denna människan kommentera min mat. (Som en unge som vill ha en smakbit typ) så därför brukar jag försöka äta på mitt rum då jag inte ändå får sitta ifred och ostört.
Samma människa ska komma in på mitt kontor och prata när jag är upptagen.

Jag kände redan innan semestern att jag inte mådde vidare. Att jag var så stressad att jag skakade och mådde skit.
Och att komma tillbaka till jobbet kändes skit.
Jag går nästan varje dag och önskar att jag bara skulle kunna segna ner och dö.
För det hade varit bättre än att gå till jobbet. Bara slippa all skit.

Jag har funderat på om jag skulle ta ledigt ett tag och testa nått annat. Men jag vet inte. För vi är för få människor som jobbar inom det jag jobbar med. Men jag känner att jag måste rädda mig själv.

Jag skulle vilja testa jobba i butik ett tag. Jag gillade att stå i butik.

Förlåt mitt långa inlägg. Men jag kände bara att jag måste spy mig ur detta.

Har någon varit i liknande situation?

/vilsen och ledsen

Anmäl
2016-08-23 20:12 #1 av: poodlelicious

Jag jobbade på ett sånt ställe en gång. En del var supertrevliga men ett gäng var man nästan rädd för. En sån atmosfär ska man inte utsätta sig för i längden.

Det finns dock ingen anledning att ta skit som du (och alla andra) gör. Varför svarar du i telefon? Varför tar du inte din lunchrast det har du lagstadgad rätt till? Du begränsar bara dig själv genom att gå med på det där. Sluta genast.

Anmäl
2016-08-23 20:46 #2 av: Ria74

Jag har varit med om det en gång på en arbetsplats jag hade. Efter ett tag tröttnade jag på att alltid få ta semester sist (typ det som blev över) att det konstant var jag som skulle ta extrapass och ändå inte få credd för det så jag sa ifrån att: nej jag kan inte ta ditt pass.

Såklart blev det sura miner och extremt frostig stämning. Då gick jag en dag till hen som var värst och sa att detta måste vi lösa annars kan vi inte jobba ihop. Det lyckades faktiskt den gången. Jag lyssnade på hen och hen lyssnade på mig.

Dock fick jag inte förlängt när jag hade varit mammaledig och jag antar att det berodde på att jag faktiskt sa emot till slut. Den officiella förklaringen var att en annan vikarie inte hade barn så dom valde hen.

Jag har nu gått vidare till andra jobb där jag trivs bra med mina arbetskompisar och är så glad idag att jag faktiskt inte fick jobbet. Har hört på omvägar att gruppen har extremt stora problem där vissa inte ens kan äta i samma lokal längre.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Anmäl
2016-08-23 20:50 #3 av: Anonym

#1 måste svara. Och om jag inte svarar och så kommer dom ringa i högtalartelefonen och gnälla där på att jag inte svarat och att jag måste fixa vad det då är som ska fixas.
Och jag måste även vara datasupport åt vissa människor för att dom inte vet hur vissa saker fungerar och så blir dom helt hispig då dom inte hittar det.

Jo jag ska ha rätt till lunch. Men det respekterar aldrig lillchefen. Utan denne kommer som om det brinner i huset och ska ha en på direkten och ta emot det som kommer just då. Och eftersom vi är bara just nu två på heltid och den ena är på semester så är det detta kaos. Men det är kaos oavsett om vi är två eller en. Man hinner fan knappt andas.

Jo jag skulle gärna vilja bara dra från stället som jag känner det nu.

Mest för att jag blev så förbannad då en från vårat jobb var och hälsade på en annan avdelning inom samma yrke. Och då kom det påtala att dom som har samma jobb som jag fast på den andra avdelningen har det så jobbigt då dom inte får rast och måste svara i telefon när som jobbar. Men det är ju exakt samma jävla skit här. Bara det att dessa två personer jobbar inte direkt på golvet. Utan är lite "finare".

Ja jag vill ta ledigt och testa något annat.

Anmäl
2016-08-23 20:56 #4 av: Anonym

#2 hann just posta och såg att du hade skrivit. Ja mig kan man ju inte sparka. Jag har tillsvidare.

Men jag känner bara så fort jag kommer hem att jag får ångest för att sova. Och jag har redan nu nog svårt att somna.
Så jag håller mig vaken så länge jag kan så jag slipper ens tänka på att jag ska snart till jobbet.

Jag är ganska säker på att de nya jobbet skulle ge mig sämre betalt. Men jag vill hålla på med roliga saker känns det som.
Det är ju inte ens säkert att jag kan få jobb inom det jag önskar. Då jag inte har erfarenhet inom det(har dock en utbildning inom det men inge jobb sedan innan) men jag vill försöka

Anmäl
2016-08-23 21:43 #5 av: Ria74

#4 Kan du klara dig på en lägre lön så gör det. Det är jätteviktigt att må bra på jobbet eftersom vi faktiskt spenderar ganska många timmar av vårt liv där.
Kör på med ett annat jobb och lycka till!

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Anmäl
2016-08-24 08:17 #6 av: oh-la

Pengar är inte allt så länge som vi inte pratar en lön du faktiskt inte klarar dig på. Visst, extra pengar är skönt, men inte på bekostnad av ens mående. Från en som gått från ett jobb jag trivdes med till ett med högre lön som fick mig sjukskriven med utmattningssyndrom just på grund av den hemska stämningen och mobbningsmentaliteten. Ingen kommer tacka dig när du faktiskt går in i väggen... Jag kan säga att efter att ha kraschat tog det tid och ett nytt jobb innan jag var på banan igen och mitt självförtroende var tillbaks. Låt det inte gå så långt för det låter som du är på väg dit. Det är inte värt det för att rädda en arbetsgivare som inte bryr sig ändå. Och det är ingen skam i att ge upp något man en gång ville för att det inte funkar. Du måste alltid komma först i din värld! Gör inte mitt misstag och håll dig kvar tills du en dag inte kommer upp ur sängen alls...

Anmäl
2016-08-24 08:46 #7 av: Anonym

#5 #6 Tack för era svar. Jag ska svara er bättre sen. Är på jobbet nu nämligen.

Anmäl
2016-08-24 12:44 #8 av: Em_

Håller med de andra, ingen kommer tacka dig när/om du inte klarar mer. Ett jobb med sämre lön kan ju ändå ge bättre inkomst jämfört med att vara långtidssjukskriven tänker jag. Och om det skiter sig, skulle det vara rimligt att kämpa sig tillbaka till jobbet som gjorde dig sjuk? Det verkar inte som att det är yrket det är fel, utan att chefen inte klarar av att hantera varken anställda eller det eran avdelning ska göra :) 

Nä,om jag hade varit du hade jag tagit tjänstledigt eller sagt upp mig och försökt hitta en anställning eller längre vikariat i en butik om du gillar det. Sen när du kan andas och sova och ser fram emot att snacka bort lunchen med de nya kollegorna, då kan fundera på nästa steg :) Tycker inte det behövs någon avancerad plan för hur man ska Lyckas att visa upp för vänner och familj, ens mentala hälsa är prio ett, så är det bara. 

Anmäl
2016-08-24 15:11 #9 av: Anonym

Äntligen är snart denna dagen slut. Jag är så leds och irriterad att jag bara vill explodera.
Fick dock jobba ganska ostört idag. Men det tog en jäkla tid att blir klar då den jag jobbade med skulle hålla på att göra en massa andra grejer som vi inte brukar göra i vanliga fall. Så hann kasta i mig mat innan vi skulle ha möte vid två.
Satt på mitt rum och stängde dörren så jag slapp bli störd av städaren som kommer och städar.
Och sen städar dem så dåligt att jag kan lika klara mig utan städ.
Nu ska jag snart hem och unna mig lite geisha (choklad) så kanske jag blir lite gladare

Anmäl
2016-08-24 15:37 #10 av: Em_

#9 Det är du värd! 

Här är en länk du kan skicka till de som inte klarar av att hantera sin dator. Innehåller typ mänsklighetens samlade datorkunskap Skrattar Djävlas
http://www.giyf.com/

Anmäl
2016-08-24 16:27 #12 av: Anonym

#10 Tack. Ska kolla.

#11 jag förstår inte varför du ska skriva detta anonymt. Det blir bara jobbigt då det blir två anonyma i samma tråd.

Jag har dock inte lust att gå till min vc i detta läget. Av många olika skäl.

/Ts

Anmäl
2016-08-24 16:49 #13 av: Anonym

#5 jag vet tyvärr inte vad lönen skulle bli. Men jag tror den kan vara lägre än den jag har nu. Och jag tycker ändå att jag har svårt som det är nu att ha kvar pengar i slutet av månaden.

#6 ja det var detta jag lovade mig själv innan. Att inte jobba med nått jag inte trivs med. Men som sagt är det inte sysslorna som det är fel på. Det är ju kulturen som folk pysslar med.
Som att alla ska veta allt om en och nästan tränga sig på en då man sitter på sitt rum och gör det man nu gör. Det känns hemskt. Jag får inte vara ifred. Jag blir störd var jag än är. Är jag och jobbar med en viss syssla så får jag inte vara ifred för att folk ringer. Är jag på mitt rum får jag inte vara ifred för att folk kommer och ska surra om inte jobbrelaterade saker. Och äter jag lunch i fikarummet så då måste man antingen avbryta lunchen för att någon jagar efter en eller för att dom ska sitta och prata med en.
Nu vet jag att detta låter motsägelsefullt då jag vill jobba i butik och då kommer det ju kunder hela tiden. Men det hade känts bättre än att hålla på och djävlas som nu.

Jag måste komma ihåg att andas och tänka hur jag vill ha detta.
Jag är även irriterad på min pojkvän och min mamma. Min mamma för att hon babblar för mycket. Och min pojkvän för att han ska komma hit och hälsa på. Och just nu känner jag bara för att vara ifred. Kommer ändå inte träffa min kille på flera veckor efter detta. Så jag vill ju se han. Men jag känner mig inte vidare kul att umgås med.

Jag blir t o m irriterad på folk på bussen för dom låter och existerar.

Sen har det hänt andra privata saker som får mig ur balans också.

#8 det har du ju absolut rätt i. Jag ska se om jag kan slänga ihop nått. För jag vill inte bli sjukskriven. (Inte för att jag tror att jag blir det då läkarna på min vc beter sig som arslen oftast)
Har ju redan en gång varit sjukskriven för depression. Och det var hemskt.
Men jag vill inte jobba som en slav som jag gör nu.
Jag vill bara kräkas åt hela situationen.
Jag kan fan inte ens få gå kurser som jag lär mig nått från. Ne för det går ju inte då vi är så få.

Tjänstledig låter bra. Då får jag testa mina vingar.
Och se om jag saknar mitt jobb eller ej.

Minns i början att jag levde för detta jobbet. Jag älskade det och brann för det. Men ju mer jag märkte att man blev motarbetad av chefen och andra så kände jag att jag är bara en obetydlig skit som inte är värd att satsa på från högre ort.
Då började lågan sakta försvinna.

När jag vaknar på morgonen så känner jag stressen redan vankas. Och som nät jag kom tillbaka från semestern. Direkt så ser jag att det ligger ett papper om någon faktura från den 31/7. Jag var inte ens där då.

Sen någon dag senare så strulade ett program som vi använder för bilder. Jag höll på att börja gråta och skaka bara för att jag visste inte om vi var tvungen att börja om med bilderna för att dom inte skulle sparas. För våra datasupport skulle behöva joina en datakurs som PRO håller. Så kunniga är dom.

Ne så det börjar gå utför nu. Jag är som en zombie.

Anmäl
2016-08-24 18:19 #14 av: Åsa S

Jag skulle byta jobb du kommer ju bli sjukskriven ifall du känner så idag, och en chef som inte vill ta tag i saker är inget att ha.

Har varit lärare men arbetsmiljön mm. gjorde att jag bytte till butik idag jobbar jag på Systembolaget och stormtrivs varje dag. Har en toppenchef som lägger scheman som gör att man trots att man jobbar i butik kan leva ett rätt normalt liv. ex. jobbar jag 7-16 denna vecka förutom fredag då jag slutar 12 och så har jag varannan vecka, varannan stänger jag och kommer hem sent. Får hela tiden lära mig nytt, gå kurser etc. något som aldrig fanns tid eller pengar till när man jobbade som lärare. Vi har kul på jobbet och jag gillar kundkontakten. Visst jag har gått ner rejält i lön men det är viktigare att trivas, förr längtade man till pensionen nu tror jag inte att jag vill gå i pension helt för jag skulle sakna jobbet. Men som sagt hade jag inte haft en chef som verkligen arbetar på att skapa en god arbetsmiljö och bra förutsättningar kanske jag inte trivts lika bra på arbetsplatsen.

 Så vilken chef man har är jätteviktigt din nuvarande arbetsplats skulle troligtvis vara bra mycket bättre ifall chefen gjorde sitt jobb och arbetade på att skapa god stämning i arbetsgruppen.

Anmäl
2016-08-24 18:57 #15 av: Myrra

#9 Jag vill bara flika in en grej när du klagar på att städpersonalen städar dåligt.

Jag är själv lokalvårdare och det är ofta man får ta skit av kunder som säger att vi fuskar/städar dåligt.

Sanningen är att din chef förmodligen är snål och inte köpt in mer städ än det du får.

Och man städar bara fria ytor dvs, där det går att komma åt utan att flytta runt på dina saker.

Ta inte illa upp, jag vill bara att du ska tänka efter hur det faktiskt kan vara, att städaren är oskyldig.

/ Myrra

Anmäl
2016-08-24 18:58 #16 av: Anonym

#14 det har varit tal om att det är dålig stämning tidigare. Men chefen försvarade sig med att hon ser inte allt så hon kan inte veta.
Kanske inte så konstigt då hon ofta kommer sent på jobbet.

Ja sen här i höstas fick jag och mina kollegor i vår grupp veta att vi verkar minsann bara sitta och fika på morgonen enligt folk. Vi kom förr 6:30 för att kunna hålla verksamheten rullande. Men ne vi skulle inte få komma så tidigt eller gå så tidigt från jobbet. Utan att vi helst skulle komma olika tider så att det alltid finns någon kvar till stängning om nått händer.
Men nu när jag är ensam i min grupp så måste jag ibland stanna längre än de 8 timmarna. Och jag ser ändå sura miner.

Jag har god lust att prata med chefen. Om hur jag känner och att det känns som att jag inte orkar mer. Men jag vet inte om de tjänar nått till. Hon verkar ändå inte kunna ta till sig saker. Jag blir bara ledsen av att läsa det jag skriver.

/ts

Anmäl
2016-08-24 19:22 #17 av: Anonym

#15 golv är fria ytor och när det rullar dammtussar och är smutsiga golv fortfarande så då är det inte gjort rätt. Det ska inte gå 3 min från det städaren kommer in tills det är klart. Man kan se fortfarande smuts på golvet. Och ibland är det så ostädat där vi håller mest till och att vi spillt något fettigt på golvet så är det fortfarande halt efter städaren varit där och "gjort sitt bästa".

Så ursäkta mig men det är inte bra städning för fem öre. Jag vet själv att man ska göra sitt bästa då man städar, har själv jobbat som städare. Men jag skulle då skämmas ögonen ur mig om jag lämnat på detta sättet efter mig.
Och då kan jag säga att man ändå försökt städa lite före åt städaren. Men vi har klagat och det blir inte bättre.

/ts

Anmäl
2016-08-24 19:43 #18 av: Myrra

#17 Ja det låter ju inte bra att det rullar tussar, det ska det självklart inte göra.

Men 3 minuter låter som en rimlig städtid för ett kontor.

Vi har t ex bara 6 minuter på oss att städa ett helt klassrum med 25 skolbänkar

(ska torkas av), whiteboardtavla, golv, 3 papperskorgar.

Men nu känner jag att vi halkar ifrån ämnet i tråden, så jag avslutar denna diskussion .

/ Myrra

Anmäl
2016-08-24 19:51 #19 av: Anonym

#18 tyvärr räcker inte tre minuter varannan dag för ett stort rum där det vistas mycket olika vätskor som är omlopp. Tänk att det ska vara kanske inte så rent som i en operational men rent som när du har rengjort ett badrum typ.
Jag förstår hur du menar men detta är en del av problemet. Det är min grupp som får skit om inte detta rummet är rengjort bra. Så man måste göra typ en städning själv för att folk klagar. Då det inte ens borde ligga på vår lott att städaren inte fattar hur det ska städas på ett normalt sätt.

Den förra städaren vi hade var mer noggran och denne tog det mer än 3 min att städa.
Men nu är städet ute på en annan och det blir vi som får lida för skiten. Tyvärr.

/Ts

Anmäl
2016-08-24 20:29 #20 av: Sarah

Ta det med chefen och om hen inte löser problemet, koppla in facket. De finns av en anledning och de här frågorna är del av det.

Anmäl
2016-08-24 20:48 #21 av: Anonym

#20 ja jag måste prata om inget löser nått. Ja du... facket... Vår representant är väl mer en sådan som helst vill hålla sig på god fot med alla. Så jag känner inte så stort förtroende för denna personen i detta. Om än denna har hållt med mig i mycket. Men jag känner att jag råkar nog i mer problem än att fixa nått om jag ska dra in den personen. :/

Anmäl
2016-08-24 20:50 #22 av: Åsa S

Du kan ju kontakta själva huvudkontoret på facket du måste ju inte kontakta representanten på jobbet.

Anmäl
2016-08-24 20:50 #23 av: Åsa S

Du kan ju kontakta själva huvudkontoret på facket du måste ju inte kontakta representanten på jobbet.

Anmäl
2016-08-24 23:04 #24 av: Sarah

Som Åsa säger, kontakta facket direkt istället. Vi har en medarbetare som inte kommer överens med vår chef. Han skickar en facklig representant på alla möten istället. Funkar bra. Vi väljer vår chef med val vart 3e år och de flesta är nöjda med den vi har, vi har valt om honom flera gånger, men chefen och medarbetaren har en lång och djup osämja. När samtal med chefen inte funkar så finns facket där.

Anmäl
2016-08-25 00:31 #25 av: Portie

Är i lite liknande sits som dig Ts. Börjar känna mig utbränd då det känns som att jag jobbar jämt men ändå blir bedd om att ta fler pass. Blir uppringd/får jobbsms varje gång jag är ledig, lediga helger kan man glömma för antingen så jobbar man eller så blir man uppringd och säger man nej så får man ha dåligt samvete resten av helgen istället. Är även trött på dom långa arbetspassen med endast en halvtimmes rast. Man står och går hela passen och man blir helt slut. Och så får man ta skit från kunder.

Börjar känna ångest över att gå till jobbet numera, något jag inte kände innan. Vet inte om man ska "vänta ut" det eller försöka göra något åt det. Mitt mål är att ta mig ifrån innan året är slut men det känns så hopplöst.

Anmäl
2016-08-25 00:31 #26 av: Portie

Dubbelt

Anmäl
2016-08-26 13:58 #27 av: Anonym

Suck... Idag har jag blivit lastad med fler uppgifter utan att ens ha blivit tillfrågad om jag vill eller ej. Just nu känner jag bara mer dödslängtan och bara hoppas på att jag dör. För snart tar jag fan saken i egna händer.

Jag bara känner hur jag skakar och inte har lust till nått alls.
Och det känns som att det inte är någon idé att prata med chefen. Jag känner mig maktlös.

Anmäl
2016-08-26 14:38 #28 av: Åsa S

Då tar man kontakt med facket, för sedan april iår har arbetsgivaren ansvar för det psykiska välbefinnandet på arbetsplatsen så enligt lag måste hen agera ifall folk inte mår bra och gör hen ine det kan man ta kontakt med arbetsmiljöverket som kan göra inspektion och ev. utdöma vite ifall man anser att arbetsplatsen inte uppfyller kraven

Anmäl
2016-08-26 16:17 #29 av: oh-la

Mådde så dåligt att du funderar på att ta ditt liv bör du försöka kontakta sjukvården också, om inte annat så man verkligen får dokumenterat allvaret i arbetssituationen. Eventuellt är en sjukskrivning på sin plats beroende på läkarens bedömning.

Anmäl
2016-08-26 16:49 #30 av: Anonym

#28 #29 Tack för era förslag dock ser jag hur nästa vecka blir. Men jag vill inte till vårdcentralen. Jag har bara dålig erfarenhet av att må dåligt och prata med vc. Då mår jag hellre skit än få höra att jag ska skaffa en hobby eller vad dom nu tycker.

Anmäl
2016-08-27 13:04 #31 av: Anonym

Jag tror jag blir tokig. Min karl tar verkligen lätt på att jag är stressad. Han bara menar på att det är ju bara lugna sig och om du inte hinner med saker så hinner du inte.
Ja så jävla lätt att lugna sig då jag har nog varit stressad sedan 2014 då en kollega blev sjukskriven länge. Vi fick aldrig någon vikarie för denna. Och i 6 månader höll jag på att få jobba ihjäl mig.
När sen den kollegan kommer tillbaka så flyttas en annan till en annan position. Så då får man stressa ändå. Och nu har det bara varit jag på heltid efter semestern. Och jag är så stressad att jag inte ens hinner slappna av under helgen.
Och så ska vi få en nyanställd, så då tar det ju tid att denna ska tränas upp.

Ja jag skriver snart ett brev till chefen då jag inte orkar prata om detta. Dock tror jag inte att nått blir bättre så min chef visat att denne inte kan hantera vår arbetsplats och styra upp det på ett bra sätt.

Anmäl
2016-08-29 18:20 #32 av: Anonym

En fråga till er kloka.
Jag vill skriva ett brev till chefen om hur jag mår. Men jag håller hela tiden på att förminska mina problem.
Som att jag bara vill acceptera skiten.

Men idag var inte en vidare dag på jobbet. Det är bara hunsande och gnäll från en av mina kollegor, det känns som att jag inte duger till nått.

Jag tror jag kan räkna på en hand hur många gånger jag fått beröm från denna människan som är allmänt sur åt allt.

Och när jag skulle gå hem idag så började en stå och surra med mig fast jag sa att jag inte hade tid. Man får fan ingen respekt alls. Ska det bara så förbannade svårt?

Snart blir det väl gnäll för att jag inte äter med folk.
Men jag ser inge nöje i att jag knappt hör vad folk säger då dom pratar med mig och det är mycket ljud. Sen orkar jag inte umgås med folk.

Jag har iaf hittat mina papper och betyg för nästa jobb jag tänkte försöka finna.
Jag kan bara hoppas att jag får ett nytt. Vill inte jobba inom vården mer.

Anmäl
2016-09-05 11:45 #33 av: Anonym

Jag kan säga att jag har bestämt mig idag för att fråga psykologen på vc hur jag ska få hjälp för detta. För jag orkar inte mer gå runt och vara stressad och googla vilka som är dom bästa sätten att ta sitt liv på.
Sen har jag lyckats bli förkyld. Så den kanske mer gav mig lite tankerum. På bra och på dåligt vis. Med dåligt menar jag att när jag har gått hemma så har alla dessa tankar om självmord malt. Men samtidigt har jag kunnat prata med en vän som är också i en svår tid för tillfället. Och det kändes bättre då att få höra hennes syn på saken.

Anmäl
2016-09-05 13:46 #34 av: Sarah

Bra initiativ, både att gå till vc och att skriva till chefen. 

En sak jag funderar på, varför är det viktigt för dig att få beröm från en person som går runt och är bitter? 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.