Annons:
Etikettsingellivet
Läst 3358 ggr
Anonym
Anonym
4/24/16, 12:23 PM

Varför hör han inte av sig

Hejsan
Jag är 28 och har nu i ca 3 år dejtat aktivt. Under dessa 3 år har jag inte träffat någon jag fått någon seriös relation med utan alla vill bara bli KK eller så har de helt enkelt inte funkat. Mitt självförtroende är på botten och nu ligger ja bara med killar för att just precis just då känns de i alla fall lite som att någon tycker om mig och vill ha mig även om jag vet att de inte är så.  Jag erkänner att jag är desperat vill ha de där mysiga som alla andra har. Har få vänner där alla ever i förhållanden och väldigt lite kontakt med min familj där jag aldrig blivit älskad så tror jag har ett visst behov av närhet och ömhet. 

Nu till saken. Jag började chatta med en söt kille via en dejtingapp. Vi kom snabbt fram till att vi tyckte lika i mycket och hade samma intressen och framtidsdrömmar. I torsdags pratade vi för första gången i telefonen i lite över en timme. Han var så trevlig och positiv och de kändes så bra. Innan vi la på bestämde vi att vi skulle höras imorgon ( fredag ). 

Fredagen flöt på och jag hade fullt upp men vid ca 20.00 på kvällen började jag tänka på honom och skickade ett sms - Hej. Det var trevligt att prata igår, du har väldigt trevlig röst :). Händer i helgen?

En komplimang och en fråga de tyckte jag var perfekt men svar fick ja inte. Tänkte inte mycket på de men inget kom på lördagen heller. Nyfiken som ja är kollade jag in hans FB o ser att han varit aktiv där. Tänker att ja lika bra kan skicka en vänförfrågan.  Nu är de söndag och fortfarande inget svar på sms eller vänförfrågan. 

Är de kört eller hur ska ja tolka detta. Is i magen är inte min starka sida som ni kanske märker.

Annons:
Blanksteg
4/24/16, 12:52 PM
#1

Svårt att svara på. Kan finnas olika anledningar. Han kanske bara vill ta det lite sakta? Låt det ta ett par dagar. Vissa personer bara är sådana att de inte alltid svarar direkt. Vissa svarar inte överhuvudtaget, och tar kontakt när de själva vill igen. Rätt frustrerande.

Jag är heller inte bra på att ha is i magen när det kommer till såna här saker, men tyvärr så är det vad man får ha.

Kanske han försöker få dig att bli mer intresserad av honom genom att spela "svårfångad" osv och vänta med att svara direkt. Sånt har jag inte mycket till övers för. Då skulle jag nog bli mindre intresserad av personen i slutändan.

Åsa S
4/24/16, 2:48 PM
#2

Det är sånt som händer har dejtat jag med och vissa killar visade sig jätteintresserade en del bokade in dejter för att sedan bli oanträffbara eller spelade döda  när man ex. frågade vilken tid vi ska ses på fredag el dyl. Jag har gissat att det är nått fel på dem, fått kalla fötter, varit oärliga el dyl. inget att bry sig om bara bra man får sålla bort dem innan man ses. Det tog rätt många dejter och flera år innan jag träffade min man då var jag så less och tänkte nu lägger jag ner detta med dejting men går ut med en sista kille och den första som dyker upp. Verkade rätt nördig och troende kristen men han verkade trevlig så vi gick ut och sågs sedan som vänner i några veckor innan vi blev ihop och sedan gick det fort med att flytta ihop, gifta oss etc. inte ångrat mig en dag.

Sindri
4/24/16, 10:36 PM
#3

Det känns jättehårt att säga, men du låter rätt desperat och tyvärr brukar sånt märkas rätt tydligt. Det är många som får kalla fötter då.

Jag menar inte att du hörde av dig till honom på fredagen eller ville bli vän på FB, det låter helt Ok för mig.
Men det kan ha varit något du sagt, eller sättet du sa det på i telefon som fick honom att dra öronen åt sig. Nåt han kanske inte kom att tänka på förrän senare.
Jag är långt äldre än dejtingåldern, men har förstått att en del håller fler bollar i luften, och nu kanske en annan boll plötsligt verkade mer intressant.

Det är sorgligt att du är så desperat efter sällskap och närhet. Det är absolut inte konstigt att vilja ha det, men i vårt samhälle verkar det bli svårare och svårare.

När jag var i din ålder hade jag haft några år av testande och ville gärna träffa någon att ha en seriös relation med. (OBS! att detta var på "stenåldern") Vid 28 gav jag upp, tänkte att jag nu ändå var för gammal att hinna träffa nån som jag kunde får barn med etc.
Jag bestämde mig för att leva livet och ha kul ändå. Det fanns syskonbarn och andra barn i min närhet. Det fanns (inte så många, men ändå) vänner. När jag la av att "vilja" så himla mycket blev livet så mycket roligare. Lärde mig att gilla att göra saker för mig själv, ingen besvikelse över att det inte fanns nån mysig kille på den festen, eller den utekvällen.

Så kul hade jag i ett par år innan han helt oväntat bara fanns där. Så otroligt självklart och lätt. Snabbt blev vi en stor familj, och efter flera decennier är allt fortfarande lika självklart.

Vad jag vill säga med detta är att du måste släppa ditt intensiva sökande. Killar märker att du inte är så nogräknad. Det andas desperation, och vad mer, det säger också att du inte håller dem så högt heller.

Försök att lära dig att uppskatta dig själv mer. Hitta saker inom dig själv att tycka om och odla. Men även saker utanför dig själv. Gör roliga saker för att de är roliga.

Gå kurser (massor med folkhögskolor har sommarkurser i de mest skiftande ämnen, roliga människor, god mat, omslutande miljö, härlig stämning), gå med i föreningar, engagera dig i nånting.

Lev livet och ha kul. En livsbejakande människa som är nöjd med livet är mer attraktiv än en som verkar vilsen och beroende av andra för att känna sig hel.

Jag önskar dig verkligen lycka till, för naturligtvis är även du värd lycka, och det gäller att du verkligen känner det själv.

Anonym
Anonym
4/25/16, 8:43 AM
#4

Jag är aktiv i många föreningar och har vänner jag trivs med. Jag är glad och nöjd med mitt liv på så sätt de är just den där närhetsbiten som saknas. Den får man faktiskt inte av kopisar på samma sett. De är som på högtider tex påsk, midsommar, jul mm mina vänner är sådanna som firrar med sina respektive eller inom familjen så jag sitter liksom alltid själv då eller bara nu på en helg. vist ja kan umgås med mina vänner på dagen o kvällen o skratta o ha kul med vid 22.00 går ja i alla fall ensam till en mörk lägenhet och lägger mig i en tom säng där ingen kramar om mig o frågar hur ja haft det.

Åsa S
4/25/16, 8:53 AM
#5

Jag säger ge inte upp men se mera dejting som ett sätt att möta en människa som kanske kan bli nått mer i framtiden. Du behöver inte vara intim med de du träffar det var inte jag med min man i början utan vi gick på parkteater, på bio, åt middag etc. och sedan blev det bara så att vi inte ville vara utan varann.

+Det är aldrig för sent träffa nån eller dejta jag träffade min man då jag passerat 40 och jag vet folk i 80 års åldern som dejtar. Är det barn man vill ha är det ju numera tillåtet för ensamstående kvinnor att insemineras i Sverige så för sånt måste man inte vänta på den rätta. Min syster fick sitt andra barn nu i höstas som ensamstående och det verkar funka bra, det första barnet fick hon i ett förhållande som sprack strax efter födseln så hon var i stort sett ensamstående där med så bara för att man träffar nån man blir gravid med betyder det ju inte ett mamma, pappa, barn förhållande i många år framöver.

Anonym
Anonym
4/25/16, 9:36 AM
#6

Barn är något jag verkligen inte viill ha och det var de som var så bra med denna kille då han heller inte hade något sug efter barn.

Annons:
Aleya
4/25/16, 6:25 PM
#7

Det känns nästan som stalker fasoner att kolla vad han gör på Facebook bara för att han inte svarar dig. Bara för att du är 28 och livet inte blivit som du vill= kille så är det inget att sitta och älta över. Du kanske istället ska lära dig att närhet och kärlek kan du få på annat sätt än att ha en kille. Så kanske du inser att det är inte kul med någon som är så desperat. Säkert låter detta elakt, men att sitta och oja sig över det som varit och mena att det har att göra med saker som skett förr är bara ett bevis på att du inte vill ändra dig utan att du vill vara ett "offer" i detta avseende.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

[Túrwen]
4/27/16, 6:05 AM
#8

Vet att det sista man vill höra är att "det finns plenty of fish in the sea". Mitt dejtingliv har gått åt helskotta har haft två förhållanden som varat i två år respektive men inget längre än så. Alla killar jag träffat har varit underbara i början för att sedan vara extremt problematiska och till slut har de slutat snacka med den utan någon egentlig orsak som jag fått reda på.(utöver de som jag vetat har haft problem med alkohol, depression eller att de varit sexmissbrukare). Har tagit rejäla smällar av det och känner att en break i dejting världen skulle vara på sin plats. 

Kanske en break är på sin plats om det nu är så att du försökt i tre år? Bygga upp självförtroendet och så?

Jag vet att man kan inte ska ta illa vid vid karlar som inte svarar, det har dock hänt mig för många gånger för att jag inte ska ha börjat rannsaka mig själv och leta efter fel..Jag har ändrat min kosthållning och blivit vegan, tränar nästan varje dag, har tagit mig ann ännu ett jobb så att jag inte ska ha tid att tänka över hur ledsen jag är för att jag är ensam och även långsamt börjat ändra mitt utseende så att jag ska känna mig mer attraktiv. Det kanske inte är rätt väg att gå men känner att det hjälper lite att hålla sig sysselsatt med annat och fokusera på att må bra själv! 

Även om jag vet …att de som inte inser ditt värde inte är värda att lägga energi på.

OlgaMaria
4/29/16, 9:24 AM
#9

Fundera över vad du vill ha - och dejta utifrån det. Det låter som du vill ha en lång, trygg relation med någon du kan lita på. Är det då logiskt att ha sex med killar innan du vet att det är något att bygga på? Om du är trygg i vad du vill ha som ett resultat av dejtandet så kommer du inge mer respekt och upplevas som en mer attraktiv partner. Precis som #3 skriver så är det en turn-off med någon som inte är så nogräknad. Man ska känna att man måste förtjäna din kärlek, inte bara gå och hämta den gratis. Och du måste inse att väldigt många av alla killar du kommer komma i kontakt med inte är rätt för dig. Du måste också kolla av deras beteende och våga dissa dem när du förstår att det här inte leder till den relation du vill ha. Om du börjar tänka att du värd en riktigt bra relation och agera utifrån det, så är det så mycket troligare att du får just det. Riktigt bra kärlek är också värd att vänta på. 

Och angående att inte vilja ha barn. Jag förstår att du inte vill det och respekterar det… men jag tror det är ett väldigt komplicerat samtal att ha med killar i ett tidigt skede. Att han säger att han inte vill ha barn kan precis lika gärna betyda att han inte är intresserad av en seriös relation i dagsläget, och alltså inte är något för dig.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Upp till toppen
Annons: