Annons:
Etikettmammarollen
Läst 2387 ggr
Virvlande
2014-08-30 01:17

Vill så gärna ha barn! NU!

Jag håller på att bli tokig. Tror jag i alla fall.. Just nu verkar jag inte kunna sluta tänka på att skaffa barn. Att vara gravid, byta blöjor, uppfostran, vilka böcker jag vill läsa för barnet, att jag ska göra egen barnmat och så vidare. (Låter ju superlöjligt när man skriver ut det..)

Jag är 25, kan det redan vara någon biologisk klocka som ringer?

Problemet är att jag fortfarande studerar, jag har en termin kvar av min utbildning, sen är jag färdig lärare. Det är samma sak för min sambo (som nyligen blivit min fästman 😃). Jag vill ju egentligen börja försöka nu nu nu, men jag vill ha en stadigare ekonomisk grund för vår familj.

Sen har vi hela den här grejen att både jag och min sambo äter antidepressiv medicin. Jag vill definitivt sluta med min innan jag blir gravid och det är planerat att vi ska försöka trappa ner den i vår. Min sambo har sagt att han vill sluta med sin medicin också innan vi skaffar barn, då han vill "må bra" innan vi tar det steget. Allt det här låter ju väldigt vettigt, men han och hans läkare har än så länge ingen plan för när han ska sluta med sin medicin då han har en annan sorts depression än jag.

Jag vet inte hur länge jag vill vänta..

Jag vet inte egentligen vart jag vill komma med det här inlägget, jag ville mest skriva av mig lite. Jag har nästan inget annat i huvudet än barn just nu och det är rätt frustrerande.

Jag har redan skapat ett sparkonto som heter "barn" där jag varje månad sätter in 100 kronor (det är det jag har råd med..).

Är jag helt skogstokig?

Annons:
[silkesnosen]
2014-08-30 06:46
#1

Se till att ta tag i ert mående först, ta tag i roten till det hela. ( Har ni tillgång till samtalsstöd, strategier?) Ett barn har rätt till två harmoniska föräldrar och föräldraskapet kan vara oerhört utmanande i sina stunder. För er egen och barnet skull så behöver det här få ta sin tid. Sedan tycker jag att ni ska spara, drömma och planera. Morötter är bra!

[Bananpudding]
2014-08-30 08:28
#2

Det är väl snarare bättre han fortsätter på medicinen, så att han klarar av att vara en god förälder. Dig får man väl hålla kolla på så du inte får förlossningsdepression, och då får du medicin också kanske.

Men åldern, det är väl en ganska naturlig ålder att få barn. Jag var iofs 28 när jag fick barn, men min man skulle fylla 26 samma år vi fick hen.

Äter du p-piller?

Virvlande
2014-08-30 13:57
#3

#1 ja, det är ju hela tanken att vi ska göra. =) vi har båda kontakt med läkare och kurator och har flera strategier för hur vi ska må bättre. Men just den här tanken på barn får mig just nu bara att längta och längta hela tiden. Det här är inget nytt, jag har har velat ha barn länge, men nu börjar det på något sätt kännas som att det är dags. Jag kommer naturligtvis att vänta tills vår situation är bättre, men jag VIIIILL ju så gärna! 😊

#2 ja, förlossningsdepression är något jag varit lite orolig över, men det är något jag kommer diskutera med barnmorskan osv när det är dags. Just nu äter jag p-piller och har gjort det sedan jag var 16, jag vet att det för vissa kan ta ett tag innan man blir gravid efter att ha slutat med p-pillren, men jag kommer inte sluta med dem nu bara för det.

Min sambo fyllde 30 i år, så han börjar väl också känna att det är dags snart, även om han inte verkar ha lika bråttom som jag. Jag vill ju även att han ska vilja ha barn när vi väl försöker sen.

Virvlande
2014-08-30 16:05
#4

Kan ju säga att det som är jobbigast är att min logiska del av hjärnan säger att det inte är rätt situation just nu, men känslodelen av hjärnan vill inte riktigt lyssna.. =P

ChristineL
2014-08-30 19:36
#5

Vill bara inflika att mannens medicin påverkar spermakvalitén så det är minst lika viktigt att han är frisk som att kvinnan är det när man vill påbörja bebisverkstan.

Upp till toppen
Annons: