Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Den kvinnliga kroppen Fysisk hälsa Psykisk hälsa Sjukdomar Menscykeln och Mensskydd Gynekologsnack Preventivmedel PMS Klimakteriet Ung kvinna Singellivet Sexualitet Samlevnad Mammarollen I hemmet Ute i arbetslivet Samhälle och Feminism Våld mot kvinnor Skönhet och Mode Killsnack OT - Off Topic Om sajten och iFokus
Sjukdomar & Åkommor

Behandlingar mot endometrios

2012-03-07 00:55 #0 av: Cindy

Vad finns det för behandlingar att välja mellan när man har endometrios? Kan man strunta i att behandla alls, eller vad händer då? I denna artikel reder vi ut alternativen.

Endometrios är en sjukdom där man endast kan lindra symtomen, ännu finns det inget botemedel. Vilken typ av behandling man får beror på hur svår endometrios det är och var endometriosen sitter, men det viktiga är att försöka "svälta ut" endometriosen genom att förhindra menstruationer.

Läs mer om endometrios här, och om myter här.

 

Hormonbehandlingar
Genom att ta hormonbehandling kan man sätta broms på kvinnans menscykel, så att menstruationen uteblir. Somliga mår bra på lågdoserade preparat som minipiller eller p-piller, men har man svåra besvär kan tyngre artilleri behöva kallas in, åtminstone för en period.

Orsaken till att detta kan minska besvären är att endometriosen är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att frodas. Endometrioshärdarna sitter på utsidan av livmodern, men består av samma slemhinna som den som varje månad byggs upp inne i livmodern i förberedelsen att ta emot ett befruktat ägg. Därför följer endometriosen menscykeln - den växer, kan spricka, sprida sig och sedan växa sig fast på fler ställen.

Denna onda cirkel kan man bara stoppa genom att ställa in kroppen på "inte mens"-läge genom att ta hormonpreparat som lurar kroppen att ställa in menscykeln och därmed beröva endometriosen sin näringskälla.

Här listar vi de olika hormonbehandlingarna, i ordningen "lättast" till "tyngst":

Minipiller
Innehåller en variant det kvinnliga könshormonet progesteron, kallat gestagen, vilket är det hormon kroppen har extra mycket av efter mensen och vid graviditet. Genom att ta minipiller kontinuerligt utan uppehåll för mensblödning finner många lindring. Men då minipiller är lågdoserade så är det inte alltid tillräckligt.

P-piller
Kombinations p-piller med en fas (d.v.s. alla piller på kartan innehåller exakt samma sammansättning av hormoner) innehåller varianter av progesteron och östrogen. Detta är den vanligaste behandlingsmetoden, och ofta väldigt effektiv, då man precis som med minipiller hoppar över sockerpillren och därmed inte har mens.

Gestagener
Kärt barn har många namn; gestagen, gulkroppshormon, progesteron. I de fall där p-piller inte är tillräckligt starka för att trycka undan mensen så kan man få gestagener utskrivna (oftast ett preparat som heter Provera). Dessa kan man ta i olika starka doser och justera efter behov, vilket gör dom till ett bra alternativ - förutsatt att man står ut med biverkningarna!

Många kvinnor blir tyvärr nedstämda eller rent av deprimerade av att ta gestagen en längre tid, medan andra kan ta dom år efter år utan att påverkas.

P-stav
Genom att sätta in en p-stav med jämna mellanrum får man en gestagenbehandling utan att behöva hålla på med piller. Fördelen är att hormonet doseras ut jämnare i kroppen, och nackdelen att det inte går att justera dosen vilket leder till att man kan få mens eller mellanblödningar ändå.

Hormonspiral
Har samma för- och nackdelar som p-staven, men sitter upp till två år. Man sätter i regel inte in en hormonspiral före man provat de ovanstående, såvida man inte fött barn och därför har en vidgad livmodertapp, vilket gör det lättare att sätta in spiralen. Insättningen kan nämligen vara smärtsam, och har man otur känner man sig aldrig riktigt bekväm med spiralen.De som den funkar för är dock ofta väldigt nöjda med att slippa tänka på mediciner.

Visanne - gestagen
Det har alldeles nyligen kommit ut ett nytt gestagenpreparat på marknaden som heter Visanne, som är speciellt framtagen för kvinnor med endometrios. Det verkar mer inriktat på endometriosen och man hoppas därför att biverkningarna ska bli lindrigare och att endopatienterna därför ska stå ut med medicinen i många år.

Den endometriosspecialist vi pratat med om Visanne säger att medicinen är mer effektiv än vanliga gestagenpreparat, men inte lika stark och biverkningsorsakande som de behandlingar som sätter kroppen i konstgjort klimakterium (se nedan).

Dessvärre täcks Visanne ännu inte av högkostnadsskyddet, så man får själv bekosta denna medicin. Endometriosföreningen för just nu en kamp för att detta ska ändras.

GnRH agonister - "konstgjort klimakterium"
Det finns en rad olika mediciner som verkar genom att lura kroppen att den har alla könshormoner den behöver, och därför inte behöver producera några. Till skillnad från "vanliga" hormonbehandlingar - då den egna hormonproduktionen ersätts av syntetiska varianter - så undertrycker dessa alltså östrogenet och progesteronet i kroppen.

Detta är en tuff behandling för de flesta, då kroppen mer eller mindre slängs in i klimakteriet. Alla de besvär man vid normalt klimakterium får lite i taget, år efter år, presenterar sig inom loppet av några veckor. Man kan mer eller mindre räkna med t.ex. värmevallningar, humörsvängningar och sköra slemhinnor.

Men behandlingen är tyvärr nödvändig för många kvinnor, och vid en diagnos eller om man ska försöka skaffa barn så är det inte ovanligt att man får gå 3-6 månader på en behandling med t.ex. Synarela, Zoladex, Decapeptyl eller Etanon. Synarela är en nässpray man tar två gånger om dagen, och övriga är ungefär som en p-stav som en sköterska injicerar en gång i månaden.

Vid riktigt svåra fall kan man behöva gå på en sådan behandling i längre tid, för somliga är det den enda behandling som hjälper så de tar det många månader (eller år) i sträck, eller återkommer till det efter en period med något lindrigare.

Har man svåra klimakteriebesvär kan man prova att ta ett "add-back" östrogentillskott, t.ex. Evorel plåster eller slidkräm/piller. Det låter kanske konstigt att först svälta kroppen på allt östrogen, och sedan ta östrogentillskott, men kroppen använder i regel detta smart och endometriosen får vara utan.

 

Kirurgi
Endometrios diagnosticeras genom en titthålsoperation, då kirurgen "kikar in" i buken för att se om och hur endometriosen är spridd. Om det bedöms att "härdarna" kan svältas ut med hormonbehandling så låter man dom vara.

Orsaken till detta är att det blir ärr där endometrios tagits bort, och ny endometrios fäster tyvärr mer än gärna i ärrvävnad. Att ta bort endometriosen skulle med andra ord inte vara lönsam, och all bukoperation medför en viss risk för nervskador som i sig kan orsaka smärta.

Men finner man större härdar, cystor och/eller att det blivit sammanväxningar på grund av "gammal" endometrios, så städar kirurgen bort så mycket som går och frigör sammanväxningar.

Tyvärr finns det inga garantier för att en operation gör en smärtfri, och om man inte följer upp efteråt med en hormonbehandling så är risken stor att ny endometrios växer till sig. Vid cystor och sammanväxningar måste man dock mer eller mindre operera för att ha en chans att bli bättre.

 

Smärtstillande medel
Beroende på hur ont man har av sin endometrios finns det olika smärstillande mediciner att få. Somliga finner lindring i receptfria värktabletter som Ipren och Alvedon, medan andra har så svår smärta att det krävs morfinpreparat för att de ska komma ur sängen. Däremellan finns en rad receptbelagda smärtstillande och anti-inflammatoriska preparat, så skalan är bred.

Om man inte får tillräcklig smärtlindring av t.ex. Citodon eller Tradolan, som är receptbelagda och det tyngsta en icke-smärtspecialist brukar skriva ut, så kan man begära en remiss till en smärtklinik.

På smärtkliniken finns specialutbildade läkare som bedömer om man ska sätta in starkare smärtstillande, men det är bara en av sakerna de kan göra. På kliniken finns i regel även sjukgymnast och teurapeuter som tillsammans med smärtläkaren tar fram en vårdplan med de behandlingar som behövs (t.ex. sjukgymnastik, TENS och terapi - se alternativa behandlingar).

Smärtspecialisten kan också bedöma om kronisk smärta kan antas bero på nervskador eller sk. neuropatisk smärta, och i så fall sätta in mediciner som Lyrica eller Cymbalta för att försöka "skola om" nerverna så att de slutar signalera smärta trots att orsaken är minskad eller borta. Dessa mediciner kan ge en lång rad biverkningar, så man sätter inte in dom utan vidare.

 

Hysterektomi - borttagandet av livmoder & äggstockar
När inget annat fungerar så är sista utvägen att kirurgiskt avlägsna kvinnans livmoder och äggstockar. Detta gör att kvinnan omedelbart hamnar i klimakteriet, och operationen går inte att ångra när den väl är gjord, och man kan aldrig mer få barn efteråt.

Många tror och hoppas att det ska räcka att "ta bort rubbet" för att tillslut bli smärtfria, men verkligheten är tyvärr den att det inte finns några garantier. Det är viktigt att läkarna utrett ordentligt att smärtan inte beror på nerverna, för då kan en operation i allra värsta fall öka smärtan.

 

Alternativa behandlingar
Det finns en djungel av alternativa behandlingar - somliga har vetenskapligt stöd i forskningen, medan andra enbart har traditionell grund. Man får helt enkelt prova sig fram och försöka hitta det som hjälper.

Här listar vi några alternativa behandlingar som har i alla fall visst vetenskapligt stöd:

  • Mjuk fysisk träning - frisätter kroppens eget "morfin" endorfiner
  • Sjukgymnastiska övningar för att stärka upp magmusklerna
  • TENS
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT)
  • Akupunktur mot ryggsmärtor

Det finns andra behandlingar att utforska för den som vill, men än så länge saknas belägg i forskningen för att det fungerar även om många endometrioskvinnor menar att det hjälpt dom själva:

  • Kostomläggning för att minska kroppens produktion av prostaglandiner för att minska inflammationer i kroppen. "Endometrioskost" innebär bl.a. att utesluta vete, socker och mjölkprodukter ur kosten.
  • Zonterapi
  • Massage
  • Medicinsk laser mot muskelvärk
  • Hypnos / självhypnos
  • Meditation och avslappningsövningar

 

Måste jag verkligen ha en behandling...?
Min personliga åsikt, vilken jag delar med minst tre av Sveriges ledande endometriosspecialister, är: Ja, om du inte vill riskera att sjukdomen ska förvärras!

Som tidigare nämnt så trivs nya endometrioshärdar mycket bra på ärrvävnad. Vid varje mens så spricker i alla fall en del av endometriosen, och endometriosceller fäster då gärna på ärrvävnaden. Där växer den sig fast och för varje mens så upprepas förloppet, och kan med tiden bli riktigt illa.

Man kan utan risk för bestående men prova olika hormonbehandlingar för att se om man klarar av dom, så innan man helt avstår behandling helt kan det vara en god idé att ha testat olika former. En operation däremot kan man inte vrida tillbaka klockan ifrån, och inte heller år av att ha sopat problemet under mattan.

Om man mår bra på en hormonbehandling och av att slippa ha mens, så finns det ingen orsak att "göra uppehåll" då och då för att få en blödning. Ju längre tid man varit utan mens, ju tunnare blir slemhinnan inne i livmodern. Tillslut blir den ofta så tunn att kroppen inte finner någon orsak att kasta ut den med en mensblödning - och det innebär ju att även endometriosen är svulten! Skulle man få en blödning så kan man göra en veckas uppehåll med minipiller/p-piller/gestagener för att släppa fram en mensblödning.

Önskar man bli gravid så behöver man bara sluta med sin hormonbehandling och låta menscykeln komma igång igen. För att förvara fertiliteten är det till och med viktigt att stå under behandling fram tills man önskar bli gravid.

För somliga kvinnor är hormonbehandling inget alternativ, då de helt enkelt blir för deprimerade, och då blir valet det klassiska "pest eller kolera". Det är givetvis upp till var och en att bestämma över sin kropp, och man ska komma ihåg att det läkaren säger bara är rådgivande - det är du som bestämmer över din kropp! Om läkaren inte gett dig några alternativ, så kräv att höra dom, för det är läkarens skyldighet att upplysa dig om dom.

 

 

Fotnot
Jag som skrivit detta har ingen medicinsk utbildning, utan är helt enkelt en endometriostjej som läst på en del under åren och haft turen att få lära mig mycket av mina kunniga läkare.

Denna artikel innehåller därför bara generella råd och ska inte läsas som ordinationer. Använd gärna det du läser i artikeln för att diskutera din behandling med en bra läkare!

Är det något som är oklart, eller har jag missat något? Ställ dina frågor här eller starta ännu hellre en egen tråd så svarar jag där!

Vänliga hälsningar
Cindy

Anmäl
2012-03-07 08:39 #1 av: korseett

Har också endmetrios och genomgått två perioders konstgjort klimakterie med decapeptyl men fått tillbaka det än värre. Gjorde i januari en laporoskopi och går nu på Visanne. Jag mår just nu bra. Jag misstänker att jag har haft endo sedan tonåren men diagnosen fick jag först 20 år senare. Ingen läkare lyssnar- inte ens gyn. Nu äntligen är det bekräftat visuellt i och med operationen. Barnlös men nu vill jag inte ha barn längre. Totalt tappat sexlusten tack vare all tidigare smärta.

 

Anmäl
2012-03-07 08:49 #2 av: MrsCecilia

# 1 Samma här, står på synarela och har nyss opererat bort äggledarna. Fick oxå diagnosen långt senare efter ha sprungit till miljoner gyn:-(

__________________________________
Medarbetare på Cornish Rex ifokus

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.