Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Den kvinnliga kroppen Fysisk hälsa Psykisk hälsa Sjukdomar Menscykeln och Mensskydd Gynekologsnack Preventivmedel PMS Klimakteriet Ung kvinna Singellivet Sexualitet Samlevnad Mammarollen I hemmet Ute i arbetslivet Samhälle och Feminism Våld mot kvinnor Skönhet och Mode Killsnack OT - Off Topic Om sajten och iFokus
Klimakteriet

Diagnos och vård under klimakteriet

2009-07-15 12:02 #0 av: Tatsja

Om man har svåra besvär med svettningar och värmevallningar eller sömnproblem bör man söka hjälp. Men man ska också söka hjälp om man har problem från underlivet eller urinröret. Det kan till exempel vara samlagssmärtor, besvär med urinträngningar, alltså att man ofta känner sig kissnödig, eller om man har svårt att hålla urin när man hostar, skrattar, nyser eller hoppar. Om man får en blödning mer än ett år efter sin sista mens ska man alltid söka hjälp.

 

 

I första hand ska man vända sig till sin vårdcentral. Om det behövs kan man sedan få en remiss till gynekolog med specialistkunskap. Har man en gynekolog som man går till regelbundet kan man givetvis söka hjälp där direkt.

Har man särskilda problem med urinträngningar eller svårt att hålla tätt, finns speciell hjälp att få hos gynekolog eller urolog. Det finns uroterapeuter som hjälper till med råd och träning och de utreder också orsaken till besvären. Även här bör man först gå till vårdcentralen där läkaren sedan kan remittera till specialist.

Den mest effektiva behandlingen mot övergångsbesvär är östrogen, ofta i kombination med gulkroppshormon i form av gestagener. En sådan behandling innebär att man tillför hormoner som påverkar hela kroppen antingen med tabletter, gel eller plåster, i så låg dos som möjligt.

Oftast blir man helt av med sina svettningar och värmevallningar när man behandlas med östrogen som påverkar hela kroppen. Man får ofta också fuktigare och starkare slemhinnor i slidan och urinvägarna, så att eventuella problem med sveda och klåda minskar. De kvinnor som inte blir helt bra av behandlingen känner ändå alltid en lindring av symtomen.

För de kvinnor som enbart har problem med torra slemhinnor i slidan och urinröret räcker det med slidkräm eller slidpiller. De innehåller en låg mängd östrogen som inte påverkar resten av kroppen, men stärker slemhinnorna i slidan och urinvägarna. Det innebär att alla kan få en sådan behandling, utan några risker.

Principen för behandling med östrogen för övergångsbesvär är att kvinnan själv ska avgöra om besvären är så svåra att hon vill och behöver behandlas. Det kan till exempel vara så att man har så svåra sömnproblem att man inte fungerar normalt, eller att man har så stora svettningsproblem att det blir olustigt och problematiskt i umgänget med andra människor.

För att man ska kunna avgöra om man vill ha behandling eller inte är det viktigt att läkaren noga informerar om för- och nackdelar med behandlingen. Sedan kan man i samråd med läkaren avgöra om man vill ha östrogenbehandling eller inte. Det är bara man själv som vet hur mycket besvären påverkar ens livskvalitet, arbetsprestation och sociala kapacitet.

Man kan använda tabletter, plåster eller gel. Tabletter är billigare än plåster, men båda fungerar lika bra. Plåster eller gel rekommenderas framför allt till dem som inte kan tillgodogöra sig östrogen genom tarmen eller till de kvinnor som har nedsatt leverfunktion. Om man använder gel stryker man ut det på magen i ett tunt lager, gärna strax innan man går och lägger sig.

Idag rekommenderas att man inte ska behandlas med östrogen som påverkar hela kroppen längre än fem år på grund av den ökade risken att få bröstcancer. Man bör pröva att sluta med behandlingen under två veckor varje år för att se om besvären kommer tillbaka. Om de inte gör det kan man sluta med behandlingen helt.

I de fall klimakteriebesvären fortsätter att vara svåra även efter fem år, bör man noga överväga för- och nackdelar med behandlingen tillsammans med sin läkare.

Gulkroppshormon behövs för att slemhinnan i livmodern inte ska växa och bli för tjock. Blir den för tjock kan man få en ökad risk att utveckla cancer i livmoderslemhinnan. Det kan också leda till okontrollerade blödningar. Tar man gulkroppshormon som tillägg till östrogenet i 12 till 14 dagar varje månad kan man få ett hormonmönster som liknar det man har vid en vanlig menscykel. En hormonspiral fungerar också bra som gulkroppshormonstillägg, så att slemhinnan skyddas mot att bli för tjock. Då behöver man bara lägga till östrogen, i form av tabletter, plåster eller gel.

Om man har opererat bort livmodern behöver man inte ta gulkroppshormon utan bara östrogen, som tabletter, plåster eller gel.

Det finns olika sätt att kombinera östrogen och gulkroppshormon. Det vanligaste är att man i början av klimakteriet får så kallad sekventiell behandling. Men man kan också få utglesad sekventiell behandling eller kontinuerlig kombinationsbehandling.

Sekventiell behandling

Sekventiell behandling innebär att man får östrogen alla dagar men att man får östrogen kombinerat med gulkroppshormon under de sista 12 till 14 dagarna varje månad. Ofta får man en mindre blödning i slutet, eller strax efter perioden med gulkroppshormon. Blödningen beror på att man får ett hormonmönster som liknar det man har i en vanlig menscykel, men blödningen är oftast mindre och varar kortare tid.

Utglesad sekventiell behandling

Om man inte vill blöda varje månad eller om man har biverkningar av gulkroppshormonet som till exempel humörsvängningar, bör man förlänga perioden med enbart östrogen. Det måste ske i samråd med läkare och man får inte ta enbart östrogen under längre tid än tio veckor innan man kombinerar med gulkroppshormon.

Kontinuerlig kombinationsbehandling

Ungefär två år efter den sista mensen kan man övergå till kombinationstabletter med både östrogen och gulkroppshormon alla dagar. Då slipper man blöda och har ett bra skydd mot risken att utveckla cancer i livmoderslemhinnan.

  • Innan man behandlas med östrogen mot övergångsbesvär bör brösten undersökas med mammografi. Sedan bör man genomgå den mammografiundersökning som alla kvinnor över 50 år blir kallade till vartannat år.

  • Det är också viktigt att kontrollera att besvären inte beror på något fel i sköldkörteln. Detta görs med ett enkelt blodprov.

  • Gynekologisk undersökning bör också göras. Cellprov tas vid de regelbundna cellprovskontroller som man blir kallad till vart tredje år.

Östrogen kan i undantagsfall ge en blodtryckshöjning och har man högt blodtryck så ska man behandlas också för det.

Om resultaten av undersökningarna är normala kan man börja behandlingen med östrogen. Det är viktigt att man får personlig rådgivning och att man diskuterar för- och nackdelar med behandlingen med sin läkare.

Man ska inte behandlas med östrogen om man har haft blodpropp, bröstcancer, leversjukdom eller har oregelbundna blödningar som inte utretts av läkare.

Läs mer i 1177.se om mammografi och gynekologisk cellprovtagning. Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar.

En del kvinnor får biverkningar av hormonbehandlingen. De vanligaste problemen är blödningstrassel. Men biverkningarna kan också höra ihop med gulkroppshormonet och likna sådana besvär som man ofta har inför en vanlig mens som till exempel

  • spänningar i brösten
  • svullnad i kroppen
  • humörsvängningar, nedstämdhet och irritation
  • huvudvärk.

En del kvinnor går upp i vikt under behandlingen. Det brukar röra sig om något kilo. Men undersökningar har visat att viktökningen inte skiljer sig från den som alla kvinnor i 50- årsåldern får, i genomsnitt ett kilo per år.

Blodpropp

De som tar östrogen har en liten ökad risk att få blodpropp. Risken är större ju äldre man blir. De kvinnor som haft blodpropp tidigare ska inte ta östrogener, eftersom de har en klart ökad risk att få en ny propp.

Bröstcancer

Det är visat att behandling med östrogen i mer än fem år efter att menstruationerna upphört medför en ökad risk för bröstcancer.

Hjärt- kärlsjukdom

Det finns teorier om att östrogen kan minska risken för hjärtinfarkt och demens men detta har inte kunnat visas i studier.

Livmodercancer

När det gäller långtidsbehandling, mer än fem år, med enbart östrogen ökar risken för livmodercancer. Men risken försvinner när man, som nu, kombinerar östrogen med gulkroppshormon, gestagener. Har man däremot fått sin livmoder bortopererad är det inte nödvändigt med gestagentillägg.

Läs mer om nytta och risker med östrogenbehandling. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.

Bentätheten är högst mellan 25 och 35 år, sedan börjar man förlora benmassa. Det går långsamt fram till den sista menstruationen, men sedan följer en tioårsperiod när man förlorar några procent av benmassan varje år. Det beror bland annat på att man har låga halter av östrogen i blodet efter att menstruationerna har upphört.

Det är vanligt med benskörhet hos svenska kvinnor. Ett bra sätt att förhindra benskörhet är att motionera, speciellt genom aktiviteter som belastar skelettet. Aktiviteter som löpning, promenader, gympa och styrketräning kan vara bra.

Kvinnor som har extra stor risk för att utveckla benskörhet kan ibland behöva förebygga benskörhet med kalciumtabletter och D-vitamin, fysisk aktivitet och medicinering med i första hand så kallade bisfosfonater. Östrogen motverkar utkalkning av skelettet, därför har de kvinnor som tar östrogen för övergångsbesvär även nytta av sin östrogenbehandling för att förebygga benskörhet.

Har man kopparspiral kan man låta den sitta kvar i ungefär sex månader till ett år efter man har fått sin sista mens. Då är risken att bli gravid väldigt liten.

Använder man redan p-piller utan några problem och är icke-rökare, kan man fortsätta med dem under övergångsåldern. Eftersom p-piller innehåller östrogen kan det däremot vara svårt att veta när man går in i övergångsåldern. Östrogenet i p-pillren gör att blödningarna inte upphör och att man inte får några övergångsbesvär. Man kan sluta med p-piller ungefär vid 51 års ålder för att se om man får någon mer mensblödning.

Har man hormonspiral men inte har tänkt att ta östrogen kan man ta ut den ungefär när man är 51 år. Annars kan man ha kvar spiralen som gestagentillägg till östrogenbehandlingen. Effekten av en sådan hormonspiral varar i ungefär fem år.

Akupunktur eller avslappningsövningar kan i många fall minska besvären med svettningar och värmevallningar.

Undersökningar har visat att kvinnor i övergångsåldern som motionerar minst en gång i veckan mår bättre, både psykiskt och fysiskt, än de som inte motionerar.

I hälsokostaffärer säljs en hel rad produkter mot övergångsbesvär, men man bör inte använda dem under någon längre period utan att diskutera det med läkare. I vissa fall har dessa preparat samma risker och biverkningar som östrogen.

Se även   Klimateriet - sjukdom
Östrogen farligt för kvinnor
Vad beror klimakteriet på

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl
2009-07-15 13:17 #1 av: fibro

Förvånad..ååå vad lång text...tar hela dagen att läsa

Anmäl
2009-07-15 13:28 #2 av: ANNIA

Lägga till en sak till din artikel tatsja. Läkare är (åtminstone här) väldigt restriktiva att skriva ut östrogen till kvinnor som haft några som helst förändringar i brösten. Gäller inte bara dom som haft bröstcancer utan även tex helt ofarliga cystor. Då är man hänvisad till de naturmedel som finns.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-07-16 09:25 #3 av: Tatsja

Tyvärr är en del läkare snabba med att skriva ut östrogen. Men det är tur en del håller inne med det. Sen är det bra att det diskuteras på radion så vi kvinnor blir mer upplysta om detta.

#1 Ledsen att texten är så lång. Rynkar på näsan Men hoppas du får lite information i alla fall

Läs detta då istället Östrogen farligt för kvinnor

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.